A weekend with only Morgans

MOG of Swedens årsmöte 2012 - 2012-25-27
I höstas deltog Eva och jag för första gången på ett Morganmöte. Då kom vi i vår +4 från 1959, men till Bäckaskogs Slott, utanför Kristianstad, anlände vi i vår nyinköpta Roadster av årsmodell 2004.

Passande miljö.

Träffen började redan klockan 1500 på fredagen, men Eva hade varit på konferens varför vi inte kunde lämna Löddeköpinge förrän vi fyratiden på eftermiddagen. Det var därför fullt av Morgans på den stora gräsmattan framför slottet när vi kom fram vid sextiden.
Det första vi gjorde var att hämta nyckeln till vårt rum. Det var inte alla som fått plats på slottet varför de istället bussades till hotell i Kristianstad på kvällarna och bussades tillbaka på morgnarna.

Riktigt mysigt boende utan hotellkaraktär.

Vi skulle bo i ett hus långt inne i parken, ända nere vid strandkanten till en sjö. Rummet var enormt stort med både platt-TV och soffgrupp. Fint som snus. I samma hus bodde Bosse bildoktorn, som anlände i en splitter ny 4/4 Sports.

Kul med en sådan vinkel.



Nice view, isn´t it?

När vi kommit upp på rummet, som låg på andra våningen, tittade jag ut genom fönstret och såg en fin Morgan nedanför.



Det fanns massor av bilar att studera.

När vi hade packat upp gick vi åter den långa promenaden upp till slottet. Eva försvann snabbt för att mingla med kända och okända medan jag knallade runt bland alla de upp mot hundra bilarna och studerade vilka options och andra detaljer som kunde vara av intresse.


Klockan i mitten lär vara en likadan som suttit i ett ryskt flygplan.

Bland annat hittade jag en bil med en fantastiskt fin instrumentbräda. Naturligtvis var den från MK Holztechnic i Tyskland. Träffade ägaren och han berättade att den inte hade varit precis billig, men snygg är den.

En smal rostfri list, bakom dörrhandtaget,
ska skydda läderkanten.

Jag har också läst på TM (http://www.talkmorgan.co.uk/) att det finns något som skyddar läderkanterna på baksidan av dörrkarmarna, som man ofta gnider kläderna mot när man stiger in och ur bilen. Det fanns några bilar med en smal metallist fastskruvad längs kanten, som Lasse i Vetlanda monterat. Men jag noterade också att på någon bil hade listen lossnat i nederkant. Det finns emellertid lite bredare varianter, som det talats en del om på TM.

Nu var det dags för buffé och ytterligare mingel vid borden. Vid halvelvatiden drog Eva och jag oss tillbaka till rummet, där jag läste Nostalgia och Eva löste sudoku i sängen innan vi somnade.
Halv åtta dagen efter var det dags för en kraftig frukost innan starten. Det fanns mycket gott att äta inte minst våfflor, med sylt och vispgrädde, som vi fick baka själva.



Snygg Morgan vid rallystarten.

Så var det rallystart klockan elva, där vi blev försedda med lunch i form av kycklinglår med tillbehör. Fyra kontroller på rundan innebar oftast långa köer av bilar där vi utnyttjade tiden till att lära känna ytterligare några nya Morganägare. Ett litet fel i roadbooken gjorde att flera av oss körde fel ganska rejält, men det var ingen som klagade nämnvärt. Vi hade ju inga tider att passa och vädret var strålande.



Eva konverserar paret Arvelid.



Björn Hedlund, en av arrangörerna, i diskussionstagen.



Ett glatt gäng med bland andra Björn Hedlunds hustru
och Tina, gift med Björn Roxlin..

Vid återkomsten till Bäckaskog tog Eva ett glsas rött och jag en Mariestad öl och satte oss under parasollerna och minglade vidare. Det fanns ju massor med intressanta människor att prata med.



Alla bilarna är nog inte med., men många ändå.

Efter en stund gick jag och Anders Arvelid upp på andra våningen i slottet för att ta några bilder över bilhavet på gräsmattan. Nu var det fria aktiviteter under några timmar som gällde. Eva och jag drog oss åter tillbaka till rummet där vi kopplade av med våra respektive tidningar.



Björn Roxlin, träffens huvudarrangör,
informerar om kvällens aktiviteter.

Flying jackets etc var inför middagen utbytta mot
lite stiligare klädsel.

Vid halvsjutiden bytte vi om till lite mer civiliserade kläder för att vid sjutiden gå upp till slottet, där vi efter fördrink och prisutdelning efter rallyt skulle intaga en trerätter middag inne i ett gammalt stall. Tror jag att det var i alla fall. Något pris fick vi emellertid inte denna gång.



Lars, Olli och Eva låter sig väl smaka.

Middagen var helt fantastisk. Ofta, när det är så många människor som 200, så brukar maten vara sisådär, men här smakade allt verkligen förträffligt.



Den här mannen har ägt 20 Morgans.

Mitt emot mig dök det upp ett par som var innehavare av en Aero. De ingick i en grupp bestående av sex personer, men lyckades inte få plats tillsammans vid samma bord. Min fru Eva sade därför att "ni får stå ut med oss!", vilket de också gjorde.


Loffe vid sina trummor.

Efter middagen skulle det bli någon form av underhållning och vem dök inte upp då om inte Loffe Carlsson tillsammans med tre musikerkompisar. Loffe är ju inte bara skådespelare och underhållare, han är också en duktig trummis. Ni som var med på den tiden minns kanske Hansson och Carlsson, som lirade tillsammans på orgel och trummor. Under en timmes tid spelade de några låtar och i pauserna så körde Loffe sina gags.

Framåt midnatt var det god natt för de flesta. Det hade varit en lång dag med mycket sol och frisk luft. Och, sådant tar på krafterna.

Hårig!

En 66 år gammal bil i ett mycket fint skick.

I samband med frukosten på söndagen var det sista chansen att återigen titta på alla bilarna. De två äldsta bilarna var en 3-wheeler från 1930 respektive en 4/4 fourseater från 1946. Det visade sig att denna fourseater var den första Morgan som togs in till Sverige av dåvarande agenten.



Viss skillnad mot tidigare modeller, eller hur?



Kontrasten mellan dessa oldtimers och de nyare Aeromodellerna är ganska stor. Trots att Morganfabriken håller på sina traditioner så har det dock kommit fram en del nyheter under företagets 103-åriga historia.
På TM finns det två läger som, dock i positiva ordalag, tråkar varandra beroende på om man äger en "trad" eller någon av de nyare modellerna. Vilken typ man föredrar beror naturligtvis på tycke och smak, men oavsett vilket ingår alla modeller i den stora Morganfamiljen.

Klockan elva på söndagsförmiddagen var det dags att lämna Bäckaskog för den här gången. Ett stort gäng skulle nu åka till Markaryd för att äta lunch på någon restaurang i trakten. Anledningen till denna lilla omväg, för de flesta, var att följa en del av de långtifrånkomna på vägen hem.
Vi valde emellertid att åka  tillbaka till Löddeköpinge. Det var ju trots allt en elvamilatripp och lite fanns att göra när vi kom tillbaka hem.

Sist att lämna var den kände Morganrenoveraren
Johan Wikström och hans Mona.
Deras +4 från 1959 har ett chassinummer som ligger mycket
nära 4000 som vi hade på vår +4 av samma årsmodell.

Det var med en positiv känsla vi lämnade alla Morganmänniskor. Träffen hade varit perfekt organiserad och vi hade lärt känna många nya trevliga människor. Tina och Björn Roxlin samt paret Hedlund hade gjort ett strålande jobb.
Nu ser vi fram mot höstmötet!

Gröna Träffen i regn och rusk

Morganen var packad och klar... 2012-05-17
...men när vi skulle åka iväg, öppet förstås, så vägrade Eva. Det blåste, det var SJU grader varmt och det regnade. Till och med jag tyckte att det vore trist att ta ut vår nytvättade Mogge för att köra dit i regnet och gå där och frysa.



Det nya tillhållet har stora ytor för fordonen.

Gröna Träffen är en årligt återkommande veteranbilsträff som arrangeras av Motorhistoriska Klubben i Skåne. Under många år var den förlagd till Trollenäs Slott, men sedan förra året har klubben fått nya lokaler i Kyrkhedding, utanför Lund.


Många amerikanare, som det brukar vara på träffen,
men även en Aston tittat fram.

Men, jag skulle i alla fall dit och valde att köra Audi. Varmt och gott. Det visade sig också, när jag kom fram vid elvatiden, att de besökande fordonen till 95% bestod av sådana med tak och värmeledning.



En fransk Matra.



Inte vanlig den här heller.

Det fanns ett par lite mer sällsynta bilar på gårdsplanen. Motorhistoriska Klubben i Skåne har medlemmar som äger alla typer av fordon. Det är ingen märkesklubb utan det enda som gäller är att medlemmarnas fordon ska vara någorlunda gamla, 20 eller 25 år, minns inte. Så egentligen hade vår nye Morgan av 2004 års modell inte platsat, men betraktas nog som en blivande klassiker. Ingen blir emellertid nekad att komma på träffarna.



Renault Fregatte och Ford Taunus.



En fin gammal Saab.



En FIAT 600 var den första bil jag ägde. Den köpte jag hos
FIAT i Helsingborg och lämnade min moppe i inbyte.
Bilen hade Abarthljuddämpare och lät häftigt men gick sakta.

Det är också väldigt kul att folk offrar tid och pengar på att renovera bilar som var vanliga bruksbilar på 40-talet och framåt. Tänk om alla bara skulle ägna sig åt sport- och lyxbilar. Det hade blivit ganska enformigt i längden.



Heine och Ronnie vid Heines Miata med plåtcabbe.

När jag åker på bilträffar är dock biltittandet bara halva nöjet. Det är minst lika kul att träffa en massa bekanta med samma intresse som jag har. När jag och Ronnie (MG) gick omkring och tittade på bilarna så dök helt plötsligt Heine, med fru och hund, upp i sin uppcabbade Miata. Ja, då går det snabbt en halv timme med lite snack hit och dit.



Inne i Cafébyggnaden spelade Jazz 4 Fun, där
två av medlemmarna är MG-freaks.

På träffarna brukar det också serveras varm korv, kaffe , mackor och och ibland även musikunderhållning.. Och, bara det är ju värt ett besök.


Visst är den vacker.
Bilar var mycket mer personliga förr.



Och i vilket skick se´n.

På träffen fanns en väldigt fin Chevrolet Coupé, som jag bara var tvungen att ta några bilder av. Tror att en sådan här bil i det skicket måste vara värd ganska mycket pengar.
Trots dåligt väder, även om solen tittade fram ibland, så höll jag traditionen vid liv att åka till Gröna Träffen.
Men, missade faktiskt i fjol!

Speglar till Moggen och Ferraris på Avenyn

Fick paket från Librands - 2012-05-14
Det knackade på ytterdörren redan kl 0800 i måndags. Utanför stod en gul postbil och en glad postman som överlämnade ett tungt paket. Paket är oftast trevliga att få, speciellt om de innehåller delar till vår Morgan.



Originalbackspeglarna.

Som jag nämnt i någon tidigare blog, så är backspeglarna på bilen kromade och fulla av pitting. Till yttermera visso är speglarna av den fyrkantiga typen och inte alls så snygga som de runda varianterna.



Inte vidare snyggt!

När nu bilen, i mina ögon, för övrigt är så fin så tyckte jag att de nuvarande speglarna och hållarna såg ganska risiga ut och behövde bytas. Jag kontaktade därför Rob på Librands och beställde ett helt nytt kit med de runda speglarna.



Kul med nytt.

Detta är rostfria grejer, som förhoppningsvis kommer att tåla väder och vind under lång tid, utan att bli förstörda. Innan jag beställde grejerna så förvissade jag mig om att fästena passade i de befintliga hålen på dörrarna. Det är nämligen inte speciellt trevligt att behöva borra nya hål i bilen.



Alles klar.

Demontering av de gamla och montering av de nya speglarna var en uppgift som till och med jag kunde fixa utan att behöva ringa någon kompis och be om hjälp. Imorgon är det dags för Gröna Träffen.
Hoppas vädret blir bra!

Råkade befinna mig på Avenyn - 2012-05-15
Min son Jonas hade köpt en bil som skulle hämtas uppe i Mölnlycke och naturligtvis erbjöd sig hans pappa att köra honom dit. Affären skulle klaras upp på Swedbanks kontor mitt inne i Göteborg så dit for vi alla tre i min Audi.



Avenyn med Götaplatsen i bakgrunden.

Det visade sig att det skulle ta omkring en halvtimme på banken, så jag tog en liten runda på Avenyn. Det är, i mitt tycke, en av landets finaste boulevarder. Bred, luftig och mycket folk och trafik att titta på. Här på Hotell Aveny har jag bott många månader i samband med ett konsuluppdrag på Svenska Varv, för många år sedan, så besöket väckte den del minnen till liv.

Bilar för mycket pengar.

Men, vad var det för bilkaravan som var parkerad utanför Hotell Aveny? Jo, en hel drös med Ferraris, där inte alla fick plats utanför hotellet utan stod parkerade lite runtomkring. Inne i baren satt ägarna och läskade sig och höll örnkoll på sina klenoder.

Det verkade vara ett evenemang som hette Pilgrim Tour. Men om det skulle vara en pilgrimsresa borde den väl förläggas till Italien. Kanske var det här starten för en färd dit, vad vet jag.

Jo, det är vackra bilar, vissst är de det, men som jag sagt tidigare, bilar jag kan vara utan.
Vi har ju en Morgan!

Bildkavalkad från Sofiero Classic

En fin eftermiddag omgiven av bilar - 2012-05-13
Vi hade inte anmält oss som utställare till Sofiero så istället för Morgan så åkte vi i Evas Mini till Helsingborg. Klimatanläggningen i Audin funkar inte och kanske kunde det bli varmt. Man har blivit bortskämd!



Här bodde Gustav VI på somrarna.

Det är faktiskt första gången som vi besöker detta evenemang, så det var intressant att se, inte bara alla fina bilar utan, även de fantastiska omgivningarna i slottsparken. För 120 spänn per man blev vi insläppta genom grindarna till de omkring 400 fordonen som fanns uppställda framför slottet.

Trehjulingen står i vagnen.



Men, strax kom den fram.



En "hårig" liten rackare den nye Moggen.




Även den mer traditionella 4/4a:an tilldrog sig stort intresse.

Det första vi upptäckte var Morganåterförsäljaren i Vetlanda, Lasse på Classics & Sportscarcentre. Han hade dels hissat sin företagsflagga, men det som drog dit publiken var nog den nya 3-wheelern tillsammans med en splitter ny Morgan 4/4 Sport. Trehjulingen väckte stor uppmärksamhet eftersom det bara lär vara Morganfolk som vet att den börjat nytillverkas. En sådan kan bli din om du har 30000 pund, som du inte vet var du ska göra av. Jag vet inte om Lars tog någon order, men han fick åtminstone sälja en ny röd skinnhuva till min Eva, som matchar klädseln i vår nye Morgan. Eva går sällan tomhänt från sådana här ställen.
Den som känner mer för en något mer komfortabel Morgan kunde istället pynta 375000 för den vita Morgan 4/4 Sport. Modellerna med efternamnet Sport har ett något enklare utförande och saknar reservhjul, vilket många anser ger bilen vackrare linjer, samt har en instrumentpanel lackerad i bilens färg.



En rad med Cobror, också en liten Caterham?



Ser verkligen potent ut.

Träffens huvudtema, om jag förstått det rätt, var AC Cobra, en häftig bil med englska anor i form av AC Ace, men som med amerikanska V8-motorer blivit riktigia värstingar. Ni vet, jänkarna ska alltid ha det värsta.



Hillman och Morgan.



En mycket fin MG 1300...



...med ett prydligt motorrum.

Det fanns hur många intressanta bilar som helst att titta på, inte bara sportvagnar och lyxbilar utan även en hel del som jag växt upp med som barn.



Bra lastkapacitet.



Matchande släpkärra.



En cykel utan kedja.

Inom kategorin udda och roliga fordon hittade jag två bilar och en cykel. Mannen med cykel var en elegant dansk som berättade att cykeln var från 1927, men att liknande fordon hade börjat tillverkas redan på sent 1800-tal och var populära i hela Europa. Den här cykeln saknade kedja och drevs istället med något liknande kardandrift. Att detta inte blivit någon hit på modernare tid förklarade gemtlemannen med att det var en dyr lösning samtidigt som det var svårt att få av hjulet vid en punktering. Det finns förklaringar till allt.



Vackra linjer även idag.

Oj, vad jag blev nostalgisk när jag såg tre Kaiser och en Henry J uppställda bredvid varandra. Redan som fyraåring tyckte jag att Kaiser var en av de vackrasta bilar som fanns då i början av 50-talet. De flesta andra bilar från den tiden var fortfarande väldigt bulliga, som t ex Volvo droska, Ford V8 med fastback etc etc.
Och, en Henry J, som tillverkades av samma företag som Kaiser, hade billackeraren i Åstorp. När jag började i första klass levererade han sin telning, Hans hette han, just i en grå Henry J. Hasse och jag blev sedermera goda kompisar, men har väl inte setts på sisådär 35 år. Synd!



Vackra "häckar".



Förmodligen en något häftigare version.



Grann motor.

För de med fablesse för italienska fullblod så fanns det självklart också några Ferraris att beskåda. Ett annat italienskt märke som var väl representerat var Lancia, som man inte ser så ofta idag.



Äkta britter.

Två andra bilar, som också är ganska ovanliga var denna Jowett Jupiter och en totalrenoverad Lea Francis från 1949. Ett äldre par,i sina bästa år, satt stolta i två stolar bakom sin Lea Francis och löste korsord och läste böcker.



Danskägd +4, 1959.



Scoop med plats för Webrar.

Som Morganägare så antastade jag naturligtvis de flesta som var iklädda Morgan på träffen. Bland andra träffade jag på en dansk som hade en +4 från 1959, samma årsmodell som vår tidigare Morgan. Han kom dock inte ihåg sitt chassinummer (vår hade 4000), men berättade att han försökt att speca sin bil till en SS.



Jan och Eva snackar Morgan.

Vi träffade också på Jan från Lerberget, som har en +8 från 1973, en bil i väldigt fint skick. Det var en helt ny bekanskap som vi nog tillbringade en timme med genom att snacka Morgan och resor.



Vilka vyer.

Sofieros slottsträdgård är en underbar plats. Här finns både restaurang och café där maten, om så önskas, kan avnjutas med en fantastisk utsikt.



Eva hittar en bänk och tar en paus när jag kollar det sista.

Nu hade vi gått omkring i närmare fyra timmar och det började kännas i rygen både hos Eva och mig. Men, så upptäckte vi att det även fanns fler bilar i en annan del av parken och beslöt att ta en sväng dit innan vi återvände hem.



40-tals (?) Bentley.



Ståndsmässig...



...och som en engelsk herrklubb i baksätet.

 När vi kom fram till den andra delen av parken visade det sig att det var en parkering för Rolls Royce och Bentleys. Det var jag ju tvungen att titta på.
Så, nu hade jag sett allt och till och med ätit en glass.
Nu kunde vi åka hem!