Tandläkaren, fika, lunch och golf

En full dag i Helsingborg - 2014-03-24
När jag ska till tandläkaren vill jag alltid komma tidigt. Då har jag hela resten av dagen att utnyttja.
Så, klockan åtta parkerade jag bilen i källargaraget vid Dunkerska och promenerade sedan genom nästan folktomma gator.

Nästan inte en människa på Kullagatan.

Har alltid tyckt om att uppleva när staden börjar vakna. En ny spännande dag när man oftast har någon form av förväntningar.

Ganska ödsligt här oxo.

Jag kom fram till Stortorget, gick över mot Högvakten för att sedan passera skyltfönsterna hos Stenströms, där jag alltid brukar stanna till. De har precis sådana grejer som jag tycker om, men oftast inte har råd att köpa, förrän möjligen på rea.

Det är Christian jag går till.

Nu var jag strax framme hos min tandläkare. Under alla år tidigare har jag anlitat tandläkare som antingen har sportbilar eller spelar golf. Detta för att på ett enkelt sätt kunna distrahera dem med någon intressant fråga när de någon gång börjat prata om att en tand ev. kanske skulle behöva rotfyllas, eller något annat lika obehagligt. Nu har alla mina tre tidigare tandläkare, som har innehaft dessa kvalifikationer, pensionerats vilket har lett till att jag nu behandlas av en drygt 30-årig "pojke" vars intressen på fritiden ännu inte ventilerats under mina besök.
Men, det är inget fel på honom, speciellt idag när det visade sig att notan bara hamnade på 372 kronor, mot normalt drygt 900, eftersom jag tydligen hade passerat någon beloppsgräns.

Fahlmans, ett genuint gammalt café.

När nu tandläkarbesöket var överstökat, så var det dags för lite trevligare saker. Min frukost vid halvsjutiden i morse var inte speciellt vidlyftig, så nu, några timmar senare och med blankt papper från tandläkaren, var jag ganska hungrig.

Ett ägg och två halva frallor var precis vad jag behövde.

Kvällen innan hade jag chattat med en av mina bilkompisar, Ronnie, på Facebook och frågat honom om han kände för en tidig morgonfika. Egentligen tycker Ronnie att detta är mitt i natten, men han offrade sig och fanns på plats på Fahlmans vid kvart i nio tiden. Rejäl påg! Ronnie och jag har två gemensamma intressen, engelska sportbilar och bluesmusik, så vi har alltid mycket att diskutera. Ronnie är förresten en hejare både på klaviatur och trummor och är ibland med och jammar på Viking Bar.

Har aldrig sett denna gamla "skylt" tidigare, trots min uppväxt i Helsingborg.

När Ronnies parkeringstid löpte ut klockan tio,beslutade vi oss för att ta en promenad på stán. Vi brukar då passera bland annat Halméns Musik, där Ronnie kör lite bluesgrejer på en eller flera av deras elorglar. Men idag var det stängt då de inte öppnade förrän klockan elva.
Vid elvatiden skiljdes våra vägar, efter en trevlig förmiddag. Mitt nästa mål var nu Vasatorps Golfklubb där jag skulle inmundiga kålpudding tillsammans med en golfkompis, Jörgen. Vi hade bestämt att träffas tjugo över elva för att hinna äta innan vi gick ut och spelade klockan tio över tolv. Som vanligt fick vi både uppmärksamhet och ett trevligt bemötande av de alltid lika glada tjejerna i restaurangen.

Lugnt och tyst och nästan ingen vind.

Vi spelade på TC, för andra gången i år. Några dagar tidigare hade jag fått storstryk av Jörgen, så jag var väldigt revanschsugen. Idag hade Jörgen inte samma flyt med puttningen som förra gången, medan jag spelade ganska hyfsat. Framförallt gick chippar och puttar väldigt bra.
På första nio har jag två hathål. Det ena är femman, där jag antingen slår i vattnet från utslaget eller i vattnet framför green. Idag gick det dock bra där och jag enputtade för en femma vilket gav mig tre poäng då jag har dubbelslag (lite skämmigt att ha dubbelslag).

Gillar inte!

Det andra hathålet för mig är det åttonde. Det är inte mer än 250 meter långt, men där är också vatten längs hela vänstersidan på fairway. Och, mer som en regel än ett undantag, slog jag två bollar i vattnet varvid tuppkammen slaknade betydligt.
Men, efter första nio hade jag trots allt skrapat ihop 16 poäng och Jörgen bara 11. Det fortsatte i samma still och med 16 poäng även på inrundan gjorde att jag tog en gruvlig revansch på Jörgen. Skönt!
Efter den sedvanliga fikan efter rundan, så var det dags att återvända till Lödde för välbehövlig vila.
En lång, men trevlig dag var slut!

Vasatorps TC öppnade idag...

...och vi var först - 2014-03-20
Jörgen hade bokat starttid på Classic Course kl 1225, men innan dess skulle vi äta lunch, ärtsoppa och pannkakor.

Håkan anlände ståndsmässigt i sin Porsche.

Vi träffades på klubbens parkeringsplats en timme före "avspark" för att kunna snacka lite och käka lunch i lugn och ro. När Jörgen och jag satt och åt lunch, så kom Håkan in i restaurangen och berättade att de skulle öppna TC kl 1300 och undrade om vi skulle byta från Classic till TC.

Håkan slår ut på ettan, ett hål som ingen annat spelat på i år.

Självklart ville vi det, våra erfarenheter från förra veckans spel på Classic var inte alls angenäma. Kanske skulle det gå bättre på TC. Men det blev ungefär som vanligt, alltså inget vidare. Efter första nio hade jag skrapat ihop åtta poäng, och var ganska låg. Håkan, som jag alltid bettar bakelse och kaffe med, hade några poäng mer. Bäst gick Jörgen som med sina 17 poäng ledde stort. Han spelade säkert hela vägen även om han naturligtvis, som vanligt, hade väldigt mycket tur. Och han är heller inte med i Håkans och mina bets.

Så brukar det se ut efter en rond. Håkan ville inte vara med på bild.

Sista nio hittade jag, åtminstone lite, en bättre rytm i swingen och vann inrundan på blygsamma 14 poäng. Suverän segrare blev Jörgen på 29 poäng, även om han slaknade lite på slutet.Mitt resultat t räckte dock till att bli bjuden på kaffe och bakelse av Håkan, som blev avsågad när jag gjorde par på 17:e och han treputtade för en femma. Bortsett från resultaten så hade vi en trevlig dag på golfbanan.
Sol och lite värme hjälper till att hålla humöret uppe!

Kuling idag och ingen golf.

Med Eva på Dormy - 2014-03-15
Våra tänkta medspelare ringde redan vid åttatiden i morse och berättade att deras trädgårdsmöbler blåst runt på uteplatsen under morgontimmarna. De föreslog att vi skulle skippa vår golfrunda idag. Eva låg i sängen och läste tidningen och accepterade ganska snabbt detta förslag. Det går ju fler tåg.

En hel del folk och mycket att titta på.

Istället bestämde vi oss för att åka en sväng upp till Dormy i Ängelholm och titta runt lite.Dormys butik i Ängelholm är en så kallad Outletbutik, vilket innebär att de har kraftiga rabatter på de flesta varor. Allt är kanske inte av årets modell, men vad har det för betydelse om köper t ex en handske?

Här hade jag kunnat stå länge och testa puttrar.

För egen del var jag inte ute efter något speciellt, men det är alltid intressant att se vad som finns i en golfbutik.

Kläder är alltid intressant.

Det är alltid lite riskabelt när Eva följer med på sådana här ställen. Det borde ju alltid finnas något hon behöver och sedan kan säga "att idag har jag tjänat" så och så mycket. Och, hon går väldigt sällan tomhänt från någon butik!

Eva testar!

Men, konstigt nog berättade hon att han faktiskt har kläder så det räcker. För tillfället i alla fall. Men, så gick vi bort och tittade på mängden av klubbor. Då kom hon på att några av hennes fairwaywoods var i äldsta laget.

"Ja, precis så ska du swinga"

Det kom en försäljare, Erik heter han, och frågade vad vi (Eva alltså) var ute efter. Eva svarade att hon letade efter en träfemma och en träsjua. Eva påpekade också att hon ville ha herrklubbor, vilket försäljaren förstod med tanke på hennes längd. Snabbt som blixten kom han tillbaka med ett par klubbor som Eva slog lite bollar med. Eva tyckte klubborna kändes bra och träffade bollen bra flera gånger. Fick till och med beröm av försäljaren, som dock korrigerade en detalj i hennes uppställning.

Callaway blev det idag.

Självklart så blev det köp även denna gången och Eva har nu två nya klubbor, som jag också tänker ta med på golfbanan och prova när hon är på jobbet.
Och två headcovers ingick i priset!

Instrumentpanelen på plats i Morganen

Vårens premiärtur inte långt borta - 2014-03-13
I ett antal tidigare bloggar har jag berättat lite om vilka förändringar jag ville göra när det gäller inredningen i vår 2004 Morgan Roadster.

Ganska ful och sitter inte ens rakt.

Bland annat gillade jag inte den lilla infällda instrumentpanelen i plåt där det satt fyra fula tryckknappar i plast.
Från första början var min tanke att överlåta arbetet till Steve och hans killar på English Car Care, då jag definitivt är medveten om mina egna begränsningar. Men, så lovade Ola att hjälpa mig och ansåg att det nog inte kunde vara så svårt att fixa. Ola har en likadan Morgan som vi och har nog också själv tankar på att göra liknande förändringar som jag nu har gjort.
Så vi satte igång. Instrumentpanel och den sk controlunitern kunde jag faktiskt plocka av själv, men när jag sedan fick grejerna från MK Holztechnik, med massor av elkablar, så var det dags för Ola att gripa in. Vi stötte ideligen på saker som vi inte förstod och mailutbytet med Matthias i Tyskland blev omfattande.

Bra med trägolv, så att jag kunde skruva fast slangen.

Det sista problemet var en gul / röd wire, till dimbakljuset, som vi inte kunde hitta bakom instrumentpanelen hur vi än försökte. Den fanns SÄKERT där någonstans, enligt Matthias, men vi fick ge upp. Vi fick istället lösa det genom att dra en separat kabel till dinbakljuset. För att den skulle ligga skyddad körde jag in den i en ganska styv gummislang, som jag sedan fäste med skruv och klammer i trägolvet under bilen samt i vänstra bakre hjulhuset. Ingen kul lösning, men nöden har ingen lag.
När vi slutligen skulle montera instrumentpanelen igen, så gick det inte. Det var alldeles för trångt bakom. Men, när vi undersökte lite nogare så upptäckte vi att cigarettändaruttaget, som sitter i handskfacket, var det som tog emot. Det fanns inget annat att göra än att plocka bort det. Den enda användning jag haft av det är att jag brukar sätta batteriladdaren i uttaget för att slippa öppna huven och koppla laddaren direkt till batteriet, men det kan jag leva med.

Ser lite bättre ut, åtminstone i mina ögon.

När cigarettändaruttaget var bortplockat, så gick det lätt som en plätt att skruva fast instrumentpanelen igen.
Som framgår av bilden så har vi också provmonterat den nya "steering stalkuniten" där de tidigare fula svarta, tjocka indikatorspakarna ersatts av lite smäckrare saker i rostfritt. När vi testade fungerar allt elektrisk, så Ola har haft bra koll på mängden av kablar.

Den här ska kläs om i rött läder.

Att ratten inte är monterad beror på att jag fortfarande inte fått tillbaka "the steering cowl", som jag skickade till Melvyn Rutter i UK för drygt två månader sedan. För två veckor sedan skickade jag ett mail och påminde honom. Han lovade att återkomma, men har inte gjort det. Tycker det är lite konstigt då Melvyn är känd för att ha ordning och reda samt hög kvalitet på det han och hans medarbetare gör. Förmodligen också en av anledningarna till att han inte anses vara speciellt billig. Men, så är det i regel att bra utförda jobb och hög servicegrad, det kostar därefter.
Men nu är jag faktiskt lite irriterad och kommer att skicka ytterligare ett lite tuffare mail till honom idag.
Det är ju vår och jag vill köra MORGAN!

Lika bra att fixa innan Morgankörande

Våren kräver sitt - 2014-03-10
Hade som vanligt en himla energi efter morgonens gymbesök. Och, för att låta den finnas kvar måste jag ta itu med något meddetsamma, annars blir jag snabbt sömnig. Gräsmattan, eller i mitt fall mossmattan, ska ju krattas så snart våren sätter in. Säger åtminstone de som begriper mycket om trädgårdsskötsel.

Små blommor här...

...och små blommor där.

Och, våren lär ju vara här, vilket det även finns tecken på i vår lilla täppa. I min iver gick jag in i förrådet och hämtade vår lövräfsa och satte igång. Oj, vad jobbigt det är, jobbigare än både gymet och golfspelande.

Gammal och ny räfsa.

Men, det gick lite trögt tyckte jag, tills jag noterade att några av pinnarna på räfsan var avbrutna. Krattan är säkert inte mer än 30 år, så det verkar inte ha varit någon vidare kvalitet på den. Det fick bli en tur till Bauhaus, där jag inhandlade en motsvarighet, som hade varumärket Fiskars, och det ska ju borga för kvalitet. Det var andra trädgårdsinvesteringen på några dagar, då jag dagen innan upptäckte att skaftet till vår piasavakvast var brutet. En ny inhandlades på samma ställe som krattan, men kostade 329:-. Ganska häftigt för en borste.
Att fixa hela gräsmattan på en gång, även om den är liten, var inte att tala om. Lätt att få blåsor i händerna och att någon golfmuskel blir negativt påverkad.

Detta är mossa alltihop.

Mellan varven satte jag mig i en solstol med nyllet mot solen och drack lite kaffe, sedan på det igen någon kvart. Men det var faktiskt väldigt jobbigt och ännu är inte hela gräsmattan färdigkrattad.

Får inte plats med mer.

Men, vår trädgårdstunna är proppfull och bara det, att få valuta för sina kommunala avgifter känns väldigt bra.
Tar resten när trädgårdstunnan är tömd den 18:e!