De ringde mig i tisdags...

...och undrade om de kunde komma redan på 
onsdagen - 2016-04-30
Det var förra året, då några av mina grannar lät renovera sina tak, som även vi beslutade att få gjort samma sak. Att lägga om taket på ett hus som vårt, om och när det skulle behövas, lär nämligen kosta upp mot 200000 kronor. Då är det bättre att stämma i bäcken och låta Roofia göra sitt jobb i förebyggande syfte.

Alla pannor är hela men fulla av mossa och nedsläpp från luften. Smutsiga alltså.

Den enda förberedelse jag hade gjort var att rensa hängrännorna från löv, mossa och grus, något min granne glömt och som visade sig vara ett misstag. Prick klockan 0800 anlände två trevliga unga män och började plocka fram sina två kompressorer, rep och slangar.

De båda killarna påminde om de arborister som var här i höstas och kapade grenar på våra träd, när de stod på taket förankrade i rep.
För att inte överskottsvattnet skulle rinna ut på plattorna på uteplatsen så kopplade man en slang från stuprännan och lade ut den på gräsmattan där vattnet kunde rinna ut.

Ingen vidare utsikt!

Men visst blev det vått och smutsigt överallt ändå och alla fönster blev helt nedstänkta av smutsen från taket. Det lär nog bli en hel del efterarbete, tänkte jag då.

Den här synen skrämde mig en aning.

Mest bekymrad var jag däremot för mina plattor på uteplatsen på baksidan, som jag lagt ner så mycket arbete på att få rena. Och, mycket riktigt såg det riktigt bedrövligt ut när jag kollade genom en av altandörrarna. Men när kompressorerna stängts av och jag tittade ut igen så var soppan på plattorna och fönsterna rena, åtminstone någorlunda.

Rent, men en del återstår att göra.

Nu var detta bara första steget i jobbet. Nästa uppgift blir att byta och montera nytt ventilerat s k nockband mellan taktegel och nocktegel. När sedan temperaturen stiger till tio grader, kommer man att försegla taket med IsoMax, som tränger ned i takpannorna och mättar materialet, som med tiden blivit poröst och är i behov av förstärkning. Efter detta kommer taket att målas i valfri färg samtidigt som alla kupor, vindskivor skorstenshuv och ventilationsrör kommer att målas.

Det gäller att vårda det man har!

Tradigt trädgårdsjobb snart klart

Det tar längre tid än man tror - 2016-04-22
Att spruta plattorna rena, på uteplatsen på baksidan av huset ,var bokstavligen ett riktigt skitjobb. Hela jobbet kunde heller inte göras på en gång eftersom dels alla små "sjöar" som bildades där plattorna satt sig måste tömmas med hjälp av en sopskyffel och dels därför att orken och motivationen tröt efterhand.

Plattorna är nu så rena de kan bli.

Men så en dag, när solen lyste, så blev jag äntligen klar och kunde förpassa högtryckstvätten till sin vanliga plats i förrådet. Nu var första etappen av jobbet klart varför jag kostade på mig att skjuta på fortsatt arbete till förmån för en golfrunda. För det är ju så att om man bara nitiskt håller fast vid att så snabbt som möjligt bli klar med alla tråkiga måsten, så  missar man många tillfällen att ägna sig åt det som är roligt. Och, det är inte bra för välbefinnandet.

Lite finlir.

Under arbetet med att spruta plattorna så upptäckte jag att dom på flera ställen hade satt sig och bildat små svackor. Så kunde det ju inte se ut och även om jag inte hade ambitionen att åtgärda allt, så ville jag åtminstone försöka fixa till de ställen där det såg värst ut.

Inte billigt utan dyrt.

Med hjälp av ett litet spett kunde jag lyfta upp de plattor som låg fel. Samtidigt kunde jag vända på dem och fann då att undersidan oftast var helt ren och utan beläggningar. För att få dem att ligga som jag ville behövde jag sand att fylla upp med under plattorna. Någonstans hade jag läst om att det fanns en speciell sorts sättsand som var ogräshämmande.

Utrustad med hink och spade försökte jag få till det.

Vanlig sättsand kostade på Bauhaus omkring 35 kronor för tjugo kg, medan denna specialsand betingade ett pris av 139 spänn för samma mängd. Men, när jag ändå håller på så vill jag inte göra några halvmesyrer, så det får kosta vad det vill. Även detta delprojekt var ganska tidsödande och gjordes lite då och då vid de tillfällen när andan föll på.

Fas tre i projektet klart.

I samband med att jag högtryckstvättade plattorna så försvann också, dels all ogräs och mossa mellan plattorna, men också all sättsand mellan dem. Naturligtvis måste detta åtgärdas på ett käckt och trevligt sätt, varför ytterligare två säckar av den dyrbara sättsanden måste inhandlas. Att sopa ut den med en stor piasavakvast var inte heller gjort på en kafferast. Det tar tid att sopa fram och tillbaka för att sanden ska komma ner mellan alla skarvarna.

Men allting blir klart, om inte förr så senare, så även detta med sandsopningen. Nu får det ligga till sig ett slag innan jag kommer att sopa upp överskottssanden. Detta kommer jag att göra med en bred sopborste istället för med piasavakvasten eftersom den senare har större benägenhet att riva upp sanden i skarvarna mellan plattorna.

Fem liter Grönfri + pump.

När nu äntligen plattorna har rengjorts så vill jag naturligtvis att de ska kunna vara i det här skicket så länge som möjligt. För att göra allt som står i min makt för att det ska bli så har jag gjort ytterligare en liten investering. På Woody Bygghandel här i Lödde har man förordat ett medel som heter grönfri.
Medlet ska göra att både plattor, fasader och andra ytor som blir utsatta för mossa och annat skit från luften, ska bli väldigt motståndskraftiga mot sådant. För att kunna göra detta slutjobb på det mest effektiva sättet blev jag också "pådyvlad" en pump som sades vara alldeles utmärkt för denna uppgift.
Nästan en tusenlapp fattigare lämnade jag butiken och nu är jag spänd på att se hur dessa produktlöften kommer att uppfyllas, när jag väl blir färdig att sätta igång sprutandet.

Den som lever får se!

Försök att förebygga fortsatt oxidering på vår Morgan

Med ACF50 i kanylen - 2016-04-06
Som jag besviket kunde konstatera för en vecka sedan, så har vår Morgan, på två ställen, angripits av "white rust" eller oxidation.

Inte lätt att upptäcka direkt, men man hittar ju det vid polering och vaxning.

I en blog, för någon vecka sedan, skrev jag om hur jag fått olika råd på forumet Talkmorgan (www.talkmorgan..com), från engelska Morganägare, om hur jag borde alt. måste åtgärda detta trista problem. Den uppmaning som skrämde mig mest var att ta av skärmarna och sedan åtgärda problemet.
När jag, för två år sedan servade vår Roadster för första gången, så gjordes detta hos English Car Care här i Löddeköpinge. De hade precis blivit ackrediterad som serviceverkstad för Morganbilar av den svenske generalagenten. Enligt det 64 punkter långa serviceschemat ingår faktiskt en punkt som säger att man ska "lubricate wing beading with light oil". Detta har jag emellertid aldrig gjort under de årliga polerings- och vaxningsprocesserna, som jag ägnar mig åt varje vinter.
Men bättre sent än aldrig. Nu gällde det för mig att få tag på "undermedlet" ACF50. I UK verkar det vara lätt att få tag på på flera ställen, men finns det i Sverige?

Efter lite letande på nätet kunde jag konstatera att det tydligen bara såldes på ett ställe, nämligen i Kristianstad. Där finns ett företag, som heter Banhoj (www.banhoj.com), som säljer produkten både i lösvikt på flaska och på sprayburk. Med sprayburken, som jag beställde, kom en A4-sida som berättade om medlets förträfflighet och olika användningsområden. Vid ett telefonsamtal dit svarade en kille på engelska, vilket kanske är anledningen till att just Banhoj, en MC-firma, tillhandahåller ACF50.

För att vara rustad inför appliceringen av ACF50 hade jag frågat min svärdotter, som är barnmorska, om hon kunde smyga med sig en injektionsspruta med grov nål från jobbet. Och det kunde hon. Jag hade nämligen fått tipset att använda ett sådant "verktyg" av någon på Talkmorgan.

För att få upp vätskan i sprutan, sprayade jag från sprayflaskan i en liten behållare och sög sedan upp den blå vätskan i sprutan. Sedan var det bara att sätta igång att sakta föra nålen längs kederlisterna och sakta trycka ut vätskan. Den är mycket "rinnig" och verkar flyta in snabbt mellan listerna och karossen.

Nu kommer denna åtgärd inte att på något sätt göra att de skador som redan uppstått försvinner. Men, till nästa vinter kommer jag att kunna se om skadorna blivit större eller om möjligtvis "undermedelet" har bromsat upp fortsatt oxidation.

Jag hoppas på det bästa!

Våren är i intågande...

...och något måste göras - 2016-03-31
På trädgårdssidan på vårt hus har vi en uteplats som är belagd med höganästegel. De har legat där i väldigt många år och blir efterhand enormt smutsiga och på vissa ställen beväxta med mossa.

Ser inte kul ut.

När vi väl tagit fram trädgårdsmöblerna så tänker man kanske inte på det så mycket, men nu när uteplatsen är helt tom så ser det trist ut. Under flera år har jag bara försökt att ignorera eländet för jag vet vilket skitigt och tidsödande arbete det innebär att få dem någorlunda rena. Men så en dag, tog jag mig i kragen och beslöt att göra något åt det.
Innan jag kan sätta igång med grovjobbet så finns det först en hel del att göra med förberedelser. Ni, som själva gjort något liknande vet säkert hur, inte bara du själv, utan också allt runt omkring blir nerstänkt och smutsigt.

Hoppas nu bara att det inte blir storm någon natt.

Första åtgärden, för min del, var därför att inhandla en rulle byggplast på Byggmax här i byn. Med hjälp av en golfkompis så täckte vi sedan för hela huset så att Eva skulle slippa putsa alla fönster och dörrar igen.
När jag har dylika trista arbetsuppgifter framför mig, så vill jag inte köra slut på mig själv och mitt tålamod med att försöka göra allt färdigt på kortast möjliga tid. Jag vill hellre betrakta jobbet med lite distans och lägga upp en plan, som även möjliggör golfspel och Morgankörande när andan faller på. Det innebär att jag inte kommer att känna så mycket stress för att det ska bli gjort inom en viss tid, utan att det får bli klart i takt med att mina korta perioder av motivation infinner sig. Det är viktigt att ta sådana beslut för att få sinnesfrid.

Allt kopplat, bara att sätta igång.

För att en högtryckstvätt ska fungera behöver man både el och vatten. Bara att bära fram alla saker, rulla ut slangar, som måste kopplas ihop samt göra detsamma med elsladdarna, tar en god stund. När allt sedan finns på plats gäller det att ikläda sig persedlar som antingen kan kastas efteråt eller rengöras med hjälp av högtryckstvätten. I detta fallet är jag mycket tacksam mot min golfkompis Jörgen som, när han kom för att hjälpa mig att sätta upp plasten, hade med sig ett par gula galonbyxor, som täcker nästan hela kroppen.

När jag sätter igång arbetet börjar jag på de ställen där det är svårast att komma till och som ser värst ut, för efterhand så kommer det därför att bli mindre jobbigt. Efter ett tag, när jag ser att det blir hyfsat resultat av mitt arbete, så kan jag uppleva att jobbet är, roligt är kanske ett för starkt ord, men i alla fall att det skänker mig viss tillfredställelse.

Kladdigt och geggigt.

Arbetet med rengöringen kan delas in i två faser. En någorlunda bekväm och på gränsen till trevlig del, där jag bara sprutar mig fram längs plattorna och kan notera att de blir någorlunda rena. Fas två är den riktigt tråkiga delen, som också tar betydligt längre tid i anspråk.  I takt med att plattorna blir rena så resulterar detta också i att en mängd mossa, ogräs, grus och inte minst vatten samlas. Vattnet har ingen möjlighet att sjunka ner i marken varför jag istället tvingas att varje kvart ösa upp vatten och dynga i hinkar med hjälp av en sopskyffel. Hinkarna tömmer jag sedan utanför tomten.

Visst blir det bättre!

Det är definitivt inget arbete som går snabbt. Vissa plattor, som har mossa ovanpå, kan ta ganska lång tid att få rena. Och, även andra som jag sprutar på en längre tid blir trots detta inte helt rena utan behåller en svart beläggning. Men, med tanke på att de har legat här i fyrtio år så kan jag inte begära att de ska bli perfekta.

Mycket arbete återstår och när hela uteplatsen blivit så ren som det går att få den, så kommer vi in i fas tre. Efter spolningen har inte bara allt ogräs och mossa försvunnit utan även all sand som funnits mellan plattorna. För att ersätta denna så har jag tänkt att köpa stenmjöl, som jag sedan sopar ner i springorna så att plattorna ligger stabilt. Jag har faktiskt vissa tankar på att låta min kära hustru Eva vara delaktig i detta arbete.

Om jag, efter detta projekts genomförande, skulle känna mig nöjd med resultatet, så hade jag bara haft en önskan, nämligen den att hitta något medel eller kemikalie som jag kunde behandla plattorna med så att de blev mer motståndskraftiga mot mossa och annat nedfall från vår förorenade luft.

Alla jobb är inte roliga, men resultatet kan uppmuntra!