...för att besöka ett rött hus i Saxemara - 2023-01-21/22
Det finns faktiskt många röda hus i Blekinge och ett nybyggt sådant skulle vi för första gången titta på idag. Vår dotter och svärson är de som det senaste året låtit bygga ett sådant i Saxemara, strax utanför Ronneby.
Olof visar stolt upp familjens nya sommarhus.
Vår svärson Olof växte upp i Ronneby och han och vår dotter har varje år tillbringat några veckor i släktens sommarstuga i Saxemara. Deras nybygge har nu stått färdigt några månader, men av olika skäl har Eva och jag inte haft möjlighet att göra ett besök förrän nu.
På instagram kallar de sitt hus för "Lilla huset på Lotsberget". Det är faktiskt byggt på ett "berg" där lotsen, förr i världen, kunde hjälpa skepp och hamna rätt vid insegling till orten. För att kunna uppföra huset har det därför varit nödvändig att både röja skog och att spränga i berget innan grunden kunde läggas.
Släktens sommarstuga.
Både Jessika och Olof är mycket för att promenera, så efter att Eva och jag installerat oss i gästrummet var det dags att till fots ge oss ut i omgivningarna i riktning mot havet. Efter en kvarts travande över stock och sten kom vi fram till stugan som ägs gemensam av Olofs tre kusiner. Här brukar ett stort gäng av släktingar och kompisar fira midsommar varje år. Stugan ligger alldeles intill vattnet, där det finns en badbrygga samt en liten båt med aktersnurra, som används för att göra ytflykter till öarna som ligger i närheten. På tomten finns också en mindre gäststuga med ett par rum och ett litet kök, allt för att kunna hysa så många som möjligt, när behovet är påkallat.
En del lite spektakulära byggen finns i trakten.
Vi fortsatte vår vandring i området och tittade på de många hus som byggts där de senaste åren. Nästan alla är byggda av trä och och närheten till havet bidrar naturligtvis till att Saxemara är populärt. Med tanke på allt berg i dagen, så påminner det på sätt och vis lite om västkusten som på Orust och Tjörn.
Bryggorna utanför varvet.
Efter ytterligare ett ganska långt vandrande närmade vi oss varvet i Saxemara, ett litet varv med mycket gamla anor, som fortfarande är i drift inte minst för reparationer av fritidsbåtar.
Lite konstigt att man inte ens tar in motorn under vintern.
När vi gick omkring på bryggorna runt varvet låg det flera båtar, helt eller delvis under vatten. Så, om det fanns planer på att de skulle räddas så skulle de som jobbar på varvet inte komma att lida någon brist på sysselsättning under lång tid framöver.
Alla gillar vin utom jag.
Det blev en lång promenad i den kalla vinden, cirka sju kilometer, så det var skönt att komma in i värmen igen. Vi plockade fram vin, öl och lite snacks och parkerade oss framför TV:n en stund, innan det var dags att sätta oss vid middagsbordet. Senare satte vi oss i soffan och pratade, Olof berättade bl a att det dagen efter skulle komma en landskapsarkitekt för att hjälpa dem med lite råd och dåd, om dels hur man kunde utnyttja och designa den omgivande tomten, dels var och hur det skulle vara lämpligt att anlägga en uppställningsplats för bilarna.
Eva vid frukostbordet.
Lite lyxigt med varma nybakade bullar.
Vid niotiden dagen efter bjöds vi på lunch, då Jessika överraskade oss med nybakade surdegsbullar (hon utövar en hobby som bagare och chokladpralintillverkare).
Ganska öde i hamnen med tanke på årstiden.
Eftersom landskapsarkitekten skulle anlända vid trettontiden, så valde Eva och jag att dra oss söderut en timme tidigare. När vi närmade oss Karlshamn beslöt vi att åka in i stan för att äta lunch. Vi har Morgankompisar i stan och hade vid ett besök hos dem ätit lunch med på en restaurang nere vid hamnen. Vi körde dit men kunde bara konstatera att etablissemanget var stängt för säsongen.
En del gamla fina byggnader i centrala Karlshamn.
Vi körde vidare in i centrum igen för att hitta någon restaurang, men hamnade istället till slut på ett coffee shop, som låg på stadens torg. Efter var sin varm croissant och kaffe latte hade vi åtminstone fått något i magen varefter vi efter ytterligare någon timmes framfart på E22 snart var tillbaka i Löddeköpinge igen.
Det röda huset i Saxemara får vi nog låna för en golfsemester i sommar.
