Interesting cultural differences

Mogtalk, mycket mer än bara Morgan. - 2012-09-29

Hittade den här tänkbara beskrivningen av kulturella skillnader mellan människor från olka länder.
Ganska kul tycker jag!

Cultural Differences....explained:
On a beautiful deserted island in the middle of South Pacific, the following people are strand:

* Two Italian men and one Italian woman.

* Two French men and one French woman.

* Two German men and one German woman.

* Two Greek men and one Greek woman.

* Two British men and one British woman.

* Two Polish men and one Polish woman.

* Two Japanese men and one Japanese woman.

* Two Vietnamese men and one Vietnamese woman.

* Two Irish men and one Irish woman.

* Two American men and one American woman.

***************

One month later, on this absolutely stunning deserted island in the middle of nowhere, the following things have occurred:

* One Italian man killed the other Italian man for the Italian woman.

* The two French men and the French woman are living happily together in a menage à trois.

* The two German men have a strict weekly schedule of alternating visits with the German woman.

* The two Greek men are sleeping together and the Greek woman is cooking and cleaning for them.

* The two British men are waiting for someone to introduce them to the British woman.

* The two Polish men took one look at the Polish woman and started swimming to another island..

* The two Japanese have faxed Tokyo and are awaiting instructions.

* The two Vietnamese men have set up a pharmacy, liquor store, restaurant, and laundry, and have got the woman pregnant in order to supply more employees for their stores.

* The two Irish men divided the island into north and south and set up a distillery. They do not remember if sex is in the picture because it gets somewhat foggy after a few pints of coconut whisky. However, they are satisfied because the British are not having any fun..

* The two American men are contemplating suicide, because the American woman will not shut up and complains relentlessly about her body, the true nature of feminism, what the sun is doing to her skin, how she can do anything they can do, the necessity of fulfillment, the equal division of household chores, how sand and palm trees make her look fat, how her last boyfriend respected her opinion and treated her nicer than they do, and how her relationship with her mother is the root cause of all her problems, and why didn't they bring a damn cell phone so they could call 911 and get them all rescued off this forsaken deserted island in the middle of nowhere so she can get her nails done and go shopping.

Bilar i Viken

Vikens hamn - 2012-06-20
Efter dagens Morgantur med mitt barnbarn Malva förpassade jag mig ner till hamnen i Viken. Kom dit vid halvsextiden och då var det redan fullt med bilar nästan överallt.



Hemmabygge eller ej, vet inte.

Jag lyckades hitta en parkeringsplats, lite i skymundan, men vid sidan av en Morgankaross i aliminium.
Framskärmarna såg inte likadana ut som på min Roadster och fälgarna har jag inte heller sett tidigare på en Morgan. Den såg ut att vara försedd med en Mosslåda, men jag vet inte säkert. Fick inte tillfälle att tala med ägaren, men i övrigt såg bilen väldigt fin ut.
Efter en stund kom Ronnie, en bilkompis, i sin British Racing Gröna MGBGT, vars förste ägare hade varit Gustav Arne.



Häftigt gap och anglofil verkar ägaren oxo vara.



Instrumentpanel i trä, naturligtvis.

Vi strosade runt bland bilarna och antastade en och annan av ägarna. En lite udda bil, som man inte ser så ofta var en Jowett Jupiter från tidigt femtiotal, tror jag.


Jaguar och MG fanns det gott om.

Det fanns mycket intressant att betrakta och det som vi fäste störst intresse vid var självklart de engelska bilarna. Bland andra träffade vi en kille som hade en Mini Cooper från 1965. En sådan, nästan från samma år, hade Ronnie ägt i sina yngre dagar. Det blev naturligtvis mycket snack mellan dessa två herrar, så jag fick nästan slita Ronnie därifrån.



MGA har väldigt vackra linjer.



Allt ser ut precis som det ska.

Jag försökte rikta hans uppmärksamhet mot en väldigt fin MGA 1600, som verkade totalt nyrenoverad. Vi träffade emellertid inte ägaren, som det hade varit intressant att få oss till livs lite ytterligare information om bilen av. För egen del var min första sportbil en MGA MKII från 1962 (se min blogg " Min första sportbil - en MGA"), som jag ägde under ett par, tre år. Den fick tyvärr säljas till förmån för en Volvo Amazon när jag och min fru bildade familj på 70-talet.



Cadillacs i olika skepnader.

Som brukligt är på de flesta bilträffar så fanns det också en hel del amerikanska bilar. Cadillac verkar vara en eftertraktad samlarbil, framförallt hos de som var med under raggaretiden.



En rejält patinerad convertible.

De flesta var i ett otroligt skick, med blänkande karosser och putsat krom, men det fanns undantag. Idag ser jag ofta bilar, framförallt USA-bilar, som är mycket patinerade. Det verkar vara en trend att vissa jänkare ska se ut som riktiga pilsnerbilar.



Många Healeys är tvåfärgade, vilket passar dem bra.



En underbar miljö för bilar och åskådare.

På Ronnies och min vidare vandring stötte vi också på några fina Austin Healeys. Även dessa är mycket vackra och i fint skick betingar en sådan ett pris på 300 lakan och ibland ännu mer.

Det blev mycket tittande och snack med olika ägare så tiden led. Det var dags att återvända till Löddeköpinge och för ovanlighetens skull valde jag faktiskt att åka motorvägen hem.
Det skadar inte att Moggen får varva lite extra ibland!

Barnpassning i en Morgan

Lilla Malva var lite hängig - 2012-06-20
Svärsonen Olof ringde på tisdagskvällen och undrade om morfar kunde ställa upp och passa dottern Malva på onsdag eftermiddag. Lite kvalitetstid med barnbarnen är aldrig fel så jag ställde upp.
Eftersom vädret var underbart plus det faktum att jag ändå planerat att åka till Vikens hamn på bilträff på kvällen, så blev det vår Morgan Roadster som blev dagens transportmedel.



Kanske lite hängig ändå.

Speciellt hängig verkade dock inte Malva när jag kom till Viken vid ettiden på eftermiddagen. När jag föreslog en liten tur i Morganen till något ställe där det fanns en glasskiosk, så nappade hon snabbt på erbjudandet.
Vi åkte norrut förbi Höganäs, genom Strandbaden, Nyhamnsläge och vidare mot Mölle. Där parkerad vi i hamnen, men iställdet för att köpa glass så satte vi oss på ett café och beställde kladdkaka med vispgrädde.



Malva blev mätt av kladdkakan.

Det var väldigt varmt i solen så Malva och jag tog en promenad längs hamnpiren, där vinden svalkade lite, och tittade på båtarna i hamnen. Efter en stund åkte vi vidare, men tog en annan rutt tillbaka till Viken. Vägarna förbi Arild, Svanshall och Jonstorp är fina sportvagnsvägar så det var, som vanligt, ett stort nöje att kryssa fram i 70 km i timmen på de kurviga vägarna. När vi närmade oss Viken upptäckte jag att flickebarnet somnat i passagerarsätet. För mycket frisk luft kan fälla den bäste!



Malva i sitt rätta element.

Tillbaka i hemmet satte vi oss i trädgården och diskuterade livet. Här var det också väldigt varmt och efter en stund så tog Malva på sig sin baddräkt och hoppade i poolen. Här höll hon på att simma och hämta upp grejer från botten i en hel timme, så nu verkade hon helt fit for fight igen.
Klockan närmade sig halv sex, mamma hade kommit hem och det var dags för mig att köra ner till hamnen och titta på folkliv och bilar.
Det blev en fin dag med mitt barnbarn!

Golf på Rönnebäck GK

En golfrond i hård kuling - 2012-06-18
En av mina golfkompisar, Peter, ringde häromdagen och berättade att han hade fyra greenfeebiljetter till Rönnebäck GK och undrade om jag ville följa med dit och spela en runda. Gratis är alltid bra och eftersom jag aldrig spelat banan så tackade jag naturligtvis ja. Utöver Peter och jag så anslöt också två av Peters gamla barndomsvänner upp.
Vår starttid var kl 1250 så vi inledde med att äta en kreftig lunch bestående av fläskpannkaka och stekt fläsk. Väldigt gott och mättande.

Vädret var fint när vi slog ut på ettan, även om det blåste lite. Ju längre tiden led tilltog emellertid vinden i styrka. Trots detta så hade Arne, med hcp 8, någonting lyckats få ihop 21 poäng och låg två över par efter de första nio hålen. Peter spelade ganska bra och hade sexton poäng, medan jag och Mats höll oss lite bakom dessa två, jämfört med oss, låghandicappare.
Själv hade jag haft problem med med min driver dagen innan på Vasatorp TC och det fortsatte även på de första nio hålen på Rönnebäck. Jag valde därför flera gånger att slå ut med min spoon, som egentligen är en träfemma. Mina järnslag fungerade däremot bättre och min puttning, med mitt nya feta grepp, var i mina ögon lysande (totalt 29). Det verkar som om min yips har försvunnit.



Arne, Peter och Mats på 12:an.

På 12:an, ett par trehål som är 135 meter långt, med en upphöjd green slog jag ut med en liten hybrid. Bollen carrade i bunkern, men hoppade upp i greenkanten, för att sedan rulla ner för slänten. Min chip med pitchen gick rakt i koppen, så en birdie var en höjdpunkt för dagen. I ren trans gjorde jag sedan par på hålet efter.

Banan var i mycket fint skick, både fairways och greener, men den tilltagande blåsten, som vi stundtals upplevde som halv storm, var verkligen besvärande. Trots detta spelade jag bättre de sista nio, där jag fick ihop 16 poäng och slutade på en hedrande andraplats bakom Arne som slutade på 39. Banan är dock krävande och är med sina sextusen meter, med mycket stigningar och med två par femhål som är längre än 500 meter, ingen man slaktar i första taget. Ja, förutom Arne förstås.

Personalen, både i reception och restaurang (en walesare i resturangen - de är ju födda trevliga) var mycket vänliga och tillmötesgående. Greenfeen är 500:-. Jag kommer nog att prova att förbättra min score där någon gång.
Om jag blir bjuden!

Morgantur till vattenhålet

Eslövsbesök och mjukglass - 2012-06-16
Ofta, när jag är sugen på att ta en tur med Morganen, så vet jag inte vart jag ska köra.
Det är alltid trevligare att ha ett mål, men ibland är jag helt fantasilös.
I lördags var vädret perfekt och vi hade faktiskt ett mål. Vi skulle åka till Eslöv, av alla ställen, och överlämna en flaska vin. Det var nämligen så att på Morganträfen på Bäckaskogs Slott så delade Eva och ett par från Eslöv en flaska vin (själv dricker jag inte vin) och glömde att göra rätt för sig. Lite skämmigt, i synnerhet som det var nya bekanskaper.
Med GPS:en letade vi oss snabbt fram till rätt adress. Ingen var naturlugtvis hemma, de var väl också ute och körde sin ögonsten. Eva satte dock vinflaskan i en blomkruka utanför entrén, snyggt förpackad i en presentpåse samt försedd med ett litet skrivet meddelande. Så nu hade hon gjort rätt för sig!

Vi drog nu vidare ut på lite okända småvägar, med GPS:en inställd på Bjärred. Ibland hittade vi intressanta vägskyltar som vi följde varpå "Gibsan" (vår GPS) sade "vänd när det är möjligt". Men hur man än kör så hittar Gibsan alltid en ny rutt, så det var bara att köra vidare på de inslagna vägarna.



Mysigt utflyktsmål!

Till slut hamnade vi vid glasskiosken i Bjärred. Där brukar det alltid finnas några intressanta bilar eller MC att titta på. Dock inte denna lördagkväll. Om man känner för det kan man efter glassinköpet ta en promenad ner till långa bryggan, några hundra meter längre ner mot stranden.

Ser mumsigt ut, eller hur?

Nu gjorde vi inte det idag utan ställde oss i den vanligtvis långa kön för att inhandla var sin mjukglass av hög kvalitet. Vi vill båda ha riven mörk chacklad, som topping och förutom det vill jag även ha sylt insprutat i glassen. Vid intagandet av glassen sätter vi oss ner och tittar på alla övriga som kommer dit i samma ärende som vi.
Glassen är god så stället är värt en liten omväg!

Mercedes Benz lovers

Bosse, en kille som vet mycket om MB - 2012-06-11
Min före detta kollega och AD, Bo-Ingvar Svensson, är en mångfacetterad artist. Han ritar hus, möbler och inte minst bilar. Bosse var under många år medlem och en framträdande profil i Mercedes Old Timers Club i Sverige.

Bosse, en man med magiska händer.

Bland annat var han under många år ansvarig för produktionen av klubbens tidning.
För dig som är intresserad av hus rekomenderar jag att du går in på: http://www.landsbygdenshus.se/


Ett exempel på Bosses fantastiska illustrationer.

Under den senaste tiden har han återupptagit arbetet med att teckna Mercedes Benz, fordon som han är väl förtrogen med. Varje illustration, som görs på fri hand med blyerts, tar drygt 200 timmar att färdigställa. Ytterligare information och exempel på illustrationer hittar du på: http://www.oldtimercarportrait.se/
En sida verkligen väl värd att titta på!

En rond på Vasatorp TC

Ett förvånansvärt flyt - 2012-06-03
När jag var med mitt barnbarn Max på golfträning i Höganäs förra måndagen, slog jag, under tiden han tränade, en hink bollar på rangen. Jag inleder alltid med en järnåtta och slog några hyfsade slag. Men efter tio bollar så blev det bara skitslag. När hinken var tom kändes det bara bra att det var slut. Ibland saknar jag allt vad gäller rytm och timing. Förvisso har jag aldrig tyckt om att slå bollar på rangen, men det finns gränser för ens tålamod.



Slog några puttar innan vi gick ut.

Nu var det söndag och vi skulle spela TC med Maria och Håkan. Vädret var skapligt även om det blåste lite och temperaturen inte var överväldigande.

Att slänga käft med startern, när man tankar vatten,
hör till de vanliga rutinerna innan man slår ut.

Som vanligt hade jag inga större förväntningar på ronden och bestämde därför att jag skulle göra ronden till handicapgrundande. Det är ju ett nytt system nu där man måste anmäla detta innan man går ut. Jag kände dock att nu var det dags att börja höja mig. IGEN!



Maria, Eva och Håkan är stumma av beundran
över min spikraka drive ut på fairway.

Än så länge har jag lägre handicap än Håkan och hade därför honnören, åtminstone på det första hålet. Håkan hade emellertid en väldig tur förra veckan och blev sänkt med 0,4, som ju höghandicapparna blir när de får 37 poäng, så han var nog i form.
Under lång tid har jag haft mycket stora problem med det som kallas för yips. Precis som socket är det nästan ett förbjudet ord och en åkomma som är svår att bota. För en tid sedan gav Håkan mig ett sådant där brett puttgrepp, som både han själv och många på touren använder. Känslan var riktigt bra på övningsgreenen och faktiskt också senare ute på banan.
Inledningen av ronden blev bra, även om jag redan på andra hålet, ett korthål, slog en socket upp i bräsket till höger. Kunde dock rädda en bogey tack vare en bra pitch och bra puttning. Fortsättningen blev ännu bättre och alla slag och klubbor verkade lätta att slå.

Med 21 poäng efter nio hål
kände jag mig nästan lite kaxig.

Med birdie på sjätte och åttonde hålen och resten av de första nio med bara ett tomt hål, så kändes det bra att gå och handla korv och kaffe i vagnen utanför klubbhuset.



Eva slår ut på 14:e, ett korthål. Här hamnade
jag i bunkern men lyckades rädda en poäng.

Blev lös på 10:an och tänkte att nu blir det väl som vanligt, men med par på 12:an och 17 samt bara lös på 16:e så blev det årets bästa rond för mig. Paret på 17:e innebar också att jag fick slå ut först på sista hålet. Något som har blivit en prestigesak i våra kretsar.



Håkan ser glad ut trots att han förlorade med tre poäng
och hade den pinsamma plikten att bjuda på bakelse.

Med 94 brutto och 36 poäng, trots tre lösa hål, blev jag klar segrare för dagen. En mycket förvånad sådan. Att vnna över Håkan medför också en belöning i form av att bli bjuden på kaffe och bakelse efter rundan. Något jag tyvärr själv fått erfara alltför många gånger!