Skulle vi få revansch? - 2013-07-05
Vi spelade en rond på Elisefarm förra året och resultaten var skrämmande dåliga, utom för mig. Så nu var det dags igen eftersom vi fått två greenfeebiljetter av Evas pappa som varit på banan och dömt någon tävling där tidigare i år. Greenfeen är annars ganska hög med sina 650:-, men idag behövde vi bara betala den summan per par.
|
Klubbhuset på Elisefarm |
Banan ligger ganska vackert någon mil utanför Hörby och är med sina 6011 meter från gul tee ganska lång. Flera parfyrahål låg mellan 380 och 400 meter, vilket är i längsta laget för oss medelgolfare, enligt min uppfattning. Men, den största svårigheten var nog bunkrarna som var oräkneliga och även på fariway hade de karaktären av greenbunkrar.
|
Håkan väljer en spoon... |
|
...på den här smala utgången mot fairway. Han nådde precis över vattnet medan jag slog till höger genom skogen och hittade naturligtvis inte min boll. |
Håkan var den som spelade bäst idag. Med 17 poäng de första nio slutade han på 27, vilket ingen annan i bollen nådde upp till. När man gjort några sådana grova misstag tappar man skärpan och spelar lite uppgivet.
Till och med en järnnia, in mot 18:e green, lyckades jag slå i vattnet till höger, så när de övriga puttade färdigt gick jag och tog ytterligare en bild på klubbhuset, som låg på andra sidan sjön.
|
Plums i vattnet till höger gick min boll, eftersom jag slog den dit så klart. |
|
Visst är det vackert! |
Väderutsikterna hade varit goda på DMI dagen före, men när vi skulle gå ut vid elvatiden så var det molnigt och lite kyligt. Det blev att ta på en tröja i början, men efterhand blev vädret bättre och när vi avslutade rundan var det fullt solsken.
|
Tröstekaffe. |
En kaffe och kanelbulle innan hemfärd fick mig att lugna ner mina upprörda känslor och min bevikelse över mitt dåliga spel.
Å andra sidan så är det ju just det, bara ett spel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar