Vinterjobb med Morganen

Full aktivitet i garaget -2013-12-14
Listan är lång på allt som ska göras med Moggen under vinterhalvåret. Årets sista tvätt av bilen gjordes redan i November och sedan dess har den fått stå i garaget i väntan på sitt årliga underhåll.

På det här viset blir inte däcken fyrkantiga under uppehållet.

Första åtgärden är att lyfta upp bilen på pallbockar. Jag fick då användning för min nye domkraft för första gången. Den fungerar alldeles utmärkt, men är lite känsligare när jag ska sänka ner bilen, än den tidigare. Som vanligt lyfte jag upp den för högt där framme med resultatet att domkraften inte kom under bilen där bak. Att jag aldrig lär mig att börja lyfta där bak!

Bra, men dyra grejer.

Men nu är den uppallad och kommer så att förbli fram till Mars någon gång. Nästa åtgärd blev att polera bilen med Meguiars Ultimate Compound, vilket jag blev klar med redan förra veckan. Jag håller inte på i garaget från morgon till kväll, utan jobbar några timmar då och då, när andan faller på. Det finns faktiskt en liten nackdel med en ljus bil och det är att det är svårt att se om man missat något område samt att man har svårare att se det färdiga resultatet jämfört med en bil i en mörk kulör.

Mycket effektivt medel!

Ja, sedan skulle samma procedur göras en gång till, men nu med Meguiars Ultimate Liquid Wax, som är väldigt lättarbetad. När väl detta var gjort så var det dags för hjulen. Precis som förra vintern så tog jag av alla fyra ekerhjulen och tvättade dem med Meguiars fälgrengöringsmedel. När jag då tog av hjulen för första gången, så var insidorna på fälgarna enormt smutsiga. Man såg inte någonstans själva fälgen för bara skit. Annat var det i år. De var visserligen smutsiga även i år, men på lite håll så verkade de nästan bara lite dammiga. Det innebär att allt det jobb jag lade ner på fälgarna förra året verkligen lönade sig. Sådant motiverar mig därför att göra om jobbet nu igen. Nu är fälgarna rena och står lutade mot garageväggen, men är ännu inte polerade eller förseglade.

Ola granskar mitt arbete.

Ola, min Morgankompis från Bjärred tittade in häromdagen. När jag berättade att jag redan polerat, vaxat och tvättat fälgarna blev han nästan lite stressad. Han hade börjat på samma sak någon dag tidigare, men hans garage är så trångt att det är väldigt jobbigt för honom, rent kroppsligt, att göra jobbet utan bestående kroppsliga men. Men, han fick nog en liten motivationskick när han såg hur min Morgan blänkte i lampornas sken.
Jag kommer nu att låta hjulen vara av, då jag får det mycket lättare att komma åt under bilen. Faravagnen är smord och för första gången även nipplarna på kardantunneln. Här upptäckte jag att en av nipplarna satt lös, så den fick jag spänna fast. Någon Morganägare har sagt att man borde ha en uppsamlare efter bilen eftersom det alltid är någon bult som lossnar när man kör en Morgan.

Rent även undertill.

När jag nu hade gott om plats under bilen passade jag på att torka av det rostfria avgassystemet, på båda sidor, med avfettningsmedel. Det kan faktiskt vara kul att hålla det snyggt så länge det går, även om jag därmed är på gränsen till att vara nörd, vilket jag nog är redan.

Luckan var helt obehandlad till skillnad från golven som är impregnerade.

Bakom sätena finns det enda utrymmet i bilen där man kan stuva in några väskor eller annat. Under matten i utrymmet finns en lucka i plywood...

Svåråtkomliga verktyg.

...och under den finns verktygsutrustningen. Som framgår finns det några tomma platser, bland annat för en förbandslåda. Jag vet inte om det är tänkt att jag själv ska komplettera med det som saknas, vad det nu är, eller om den tidigare ägaren har lagt rabarber på resten. Oavsett vilket så lär det vara väldigt besvärligt att få fram en domkraft vid en eventuell punktering, i synnerhet om bilen är fullpackad. Jag hade nog hellre beställt bärgning.

Blir lite snyggare i färgen också.

När ändå luckan till verktygsutrymmet var borta så passade jag på att behandla den med Cuprinol. Det är möjligt att det är lite overkill eftersom den finns inne i bilen, men det kan dock inte skada. När jag ändå höll på med luckan så penslade jag på med Cuprinolen även på golven, framför sätena.

Inte stora, men ganska djupa.

Det återstår ännu mycket att pyssla med, inte minst rengöring och behandling av allt läder. Det finns också ett antal, visserligen väldigt små, men trots allt stenskott. Och eftersom jag har köpt ett s k Touch up Paint-kit från Chipex i UK, så kan jag väl lägga lite tid på det jobbet också. Chipex finns för övrigt nu även här i Sverige. Konstigt nog ligger det precis här i trakten, i närheten av Annelöv. Så behöver du bättringsfärg så kontakta dem. Jag är väldigt nöjd med de grejer jag fått mig levererat. Men, det verkar som om du måste veta exakt vilken färgkod din bil har, för att kunna få rätt kulör. Det räcker alltså inte bara med att din bil t ex är lackerad i British Racing Green.

Nu är grovjobbet i garaget gjort, så framöver kan jag ägna mig åt finliret som läderklädseln, putsa krom och lite annat, som jag säkert kommer på behöver göras.

Och, det är kul att umgås med sin bil!

Lite kultur så här på höstkanten

En dag i Lund - 2013-12-11
Som relativt nyblivna fritidsforskare på heltid, har min kompis Jörgen och jag bestämt att vi ska göra något, minst en gång i veckan. Eftersom bådas våra fruar arbetar, så har vi i princip inga krav ställda på oss och kan därför spendera vår tid efter eget huvud. När vi arbetade hade vi sällan tid eller tillfälle att åka och titta på saker, men hittills i höst har vi faktiskt bland annat besökt det nya Sjöfartsmuseet i Helsingör, gjort studiebesök på Emporia i Malmö och spelat golf en vecka i Spanien.

I onsdags hade vi bestämt att åka till Lund, som är en relativt okänd stad för Jörgen. Direkt efter att ha parkerat på "Gamla Tvätten", där jag läste företagsekonomi vid späd ålder, passerade vi domkyrkan. Vi tog tillfället i akt att göra en snabb visit. Det pågick dock någon form av sakral verksamhet där, så vi stannade ingen längre stund. Domkyrkan kan nog kräva ett eget längre besök.

En hungrig Kvant studerar menyn.

Det var lunchtid och vi vände våra steg mot Lunds trevliga Saluhall. Själv har jag inte varit här på flera år och blev förvånad över hur många restauranger det finns där inne. Det verkade vara fullt precis överallt innan vi fann ett ledigt bord på en restaurang som heter Les Halles. Här inmundigade vi var sin alldeles utmärkt panerad schnitzel med kokt potatis, till det facila priset av 110:-.

Jörgen botaniserar i hyllorna.

Mätta och belåtna gav vi oss ut på sta´n. Kvant hade sett en butiksskylt där det stod GANT och eftersom han är en riktig nörd på Gantprylar styrde vi stegen dit. Här hittade vi många snygga saker, men också till lite frånstötande priser.

Skäms nästan att berätta att jag aldrig varit här.

Nu var det egentligen inte för att shoppa som vi åkte till Lund. Tanken var faktiskt att vi skulle berika oss lite kulturellt.  Och, vad kan då vara mer lämpligt än att göra ett besök på Kulturen? Inträdet var 90 spänn, men för pensionärer kostade det endast 60:-. Jag lämnade fram tre tjugor och fick ett misstänksamt öga från receptionisten. Jag undrade varför hon såg så konstig ut. Då krävde hon, till min stora glädje, att få se min legitimation. Jag tolkar det som att jag ser yngre ut än min ålder eller så var det bara receptionisten som ville smickra mig. Vi hade sedan ett trevlig samtal alla tre, Jörgen var ju också med, men honom frågade hon inte om legitimation!

Spartanskt och tidsenligt.

Vi hade inte fått något kaffe på maten på restaurangen, så första målet på Kulturen var att uppsöka det lilla kaféet inne på området. Till min besvikelse så ingick inte några princessbakelser i kaféets utbud av bakverk, så jag fick nöja mig med en biskvi.

Kiosk från tiden. Nu finns det väl överhuvud taget inga telefonkiosker kvar.

När kaffesuget var släckt så begav vi oss ut på en rundvandring på området. Det blir mörkt tidigt så vi kunde inte tillgodogöra oss all skriftlig information som fanns lite här och var, både utom- och inomhus.

Många gränder och prång.

På Kulturen finns många fina gamla hus bevarade i tidsenlig miljö. En del har nog sitt ursprung där, men en hel del byggnader har stått på andra platser i Skåne och byggts upp igen på Kulturen.

Ett litet hörn i vardagsrummet där man lyssnade på radio i värmen från kaminen.

En del hus var öppna för besökare och innehöll bland annat möblerade rum som visade hur det sett ut i olika hem en gång i tiden.

Antik sätterimaskin

I ett av huset fanns en utställning om tryckerikonstens historia. Både Jörgen, som har ett förflutet som säljare på Matton och jag själv som gammal reklamare, tyckte detta var riktigt intressant. Det fanns, bland mycket annat, gjutformar som användes för att gjuta blytyperna som användes vid tryckningen av böcker. Vi såg massor av mekaniska underverk som var väldigt invecklade och funderade på hur ofta någon av de hundratals rörliga delarna gick sönder.

På Kulturen finns hur mycket som helst att titta på och vi var rörande överens om att vi skulle behöva minst en hel dag för att få möjlighet att tillgodogöra oss allt som fanns. Vi talade också om att åka dit med barnbarnen som, när de tröttnat på att kolla gamla grejer, kan leka på de olika lekplatserna.

Vackert och intimt.

Vi avslutade vår rundvandring på Kulturen på samma sätt som vi inlett dagen i Lund, nämligen genom genom att besöka en kyrka. Det är en träkyrka från 1652 som hade uppförts i Bosebo, som jag inte vet var det ligger, men det fanns nog info om det någonstans. Den är faktiskt fortfarande i bruk och en hel del brudpar väljer att gifta sig i den här lilla kyrkan.

För den som vill bli medlem och få fritt inträde ett helt år kostar det 400:-. Medlem kan du bli antingen i receptionen eller genom att skicka ett mail till medlem@kulturen.com.

För tillfället var nu vår kulturtörst tillfredställd varför vi drog oss mot parkeringen innan P-lisorna gjorde sitt jobb.

Återstår att se vilka utflyktsmål vi ska besöka framöver!

Som radioamatör gillade jag inte SVEN

Ett träd mindre att klippa - 2013-12-06
Med en antennmast som är drygt 20 meter hög blir jag alltid lite skraj när det varnas för storm. Vis av skadan 1999, då min tidigare hemgjorda mast föll i backen, så hade jag naturligtvis vevat ner masten, om inte helt, så dock en hel del. När blåsten minskat och jag ska veva upp den igen innebär det alltid en hel del jobb eftersom mina trådantenner och hisslinor oftast hamsat in sig i trädgrenar.
Men, bättre det än att behöva att ligga vaken på nätterna och lyssna på stormvrålet.

Mer ved till brasan!

Ingenting hände heller med masten, tack och lov. Dock föll en buske som nu nästan är ett träd, ute i trädgården. Däremot så brast min 40 meter långa trådantenn för 160 meterbandet. Nu har jag kört ihop DXCC på det bandet och har inga ambitioner att tillhöra eliten på dessa frekvenser, så det gjorde inte egentligen inte så mycket.

Nu behövs motorsåg och en bautasekatör.

Jag får istället vara tacksam att det inte hände något med mina yagiantenner. Min Classic 33-beam från Mosley är säkert 40 år gammal, men är också väldigt robust och verkar klara de värsta vindar. Det gick värre för en radiokompis. Han var utomlands och hade hissat ner sitt Versatower så långt det gick. Trots detta så hade toppdelen på masten kapsejsat precis som en stor del av hans STEPIR-antenn.

För min del gäller nu endast att reda ut alla linorna och trådantennerna sedan är jag QRV igen.
Men i radioamatörkretsar säger man emellertid alltid: HÄNG DEM HÖGT.
Antennerna alltså!

Uppgradera instrumentpanelen i Morganen

Ytterligare en liten förfining - 2013-12-03
Vår Morgan Roadster är verkligen min ögonsten. Den har i princip allt jag kan önska mig när det gäller en riktig engelsk sportvagn. Men även solen har sina fläckar och det finns därför alltid något som kan förädlas ytterligare.

Trä och läder tycker jag är ett måste.

I någon av mina tidigare bloggar tror jag att jag tog upp det här med instrumentpanelen. Den är i och för sig mycket fin och jag är speciellt väldigt nöjd med de vita instrumenten. Däremot är jag inte alls förtjust i den lilla svarta delen innehållande de fyra alltför moderna plastknapparna.
Detta är jag nog inte ensam om att tycka och det är därför heller ingen slump att Matthias Kauffelt i Tyskland, som driver MK Holztechnik (www.mk-holztechnik.de) erbjuder en hel del grejer till Morgans. Han har nämligen specialiserat sig på att tillverka instrumentpaneler till Morgan, och kanske även till andra brittiska ädlingar. Många äldre Morgans levererades med en instrumentpanel som var klädd i vinyl eller läder. Och, det finns förmodligen fler än jag som föredrar en instrumentpanel i ädelträ och därför vill byta ut sin gamla mot en sådan.

Visserligen ett annat träslag, men visst blir en sådan panel ett lyft. Mina vippor ska vara ivory!

Att köpa en hel instrumentpanel inklusive nya instrument lär nog kosta omkring 25000:-. Men för min del, som bara behöver byta ut den lilla svarta, blir det betydligt billigare. Att göra ingreppet själv finns inte på min karta. Trots att jag är radioamatör, så har allt vad elektronik heter alltid varit ett stort mysterium för mig. Kanske en av anledningarna att jag fick betyget B? även i fysik, på sin tid.

Hela kitet!

Nej, jobbet kan jag få utfört hos Classics and Sportscars, Morgandealern i Vetlanda. Jag tycker dock det är lite långt att åka då de förmodligen inte gör det här medan jag väntar och jag därför måste ta mig hem och sedan tillbaka till Vetlanda med tåg. Istället har jag frågat Steve på English Car Care (www.englishcarcare.com) här i Löddeköpinge om han vill åta sig jobbet. Nu verkar det emellertid inte vara vanliga sladdar, som på den gamla goda tiden, som ska flyttas. Den lilla panelen verkar nämligen vara ansluten till ett kretskort, vilket jag trodde skulle försvåra det hela. Men, efter att ha varit i kontakt med Matthias i Tyskland så berättade han att det ingår en komplett, lätt uttbytbar, switch control.

Det finns faktiskt en liten svag repa på luckan.

För att kunna tillverka den här lilla panelen och få rätt matchning mot resten av min instrumentpanel så bad Matthias att jag skulle plocka av handskfacksluckan och skicka den till honom.
När jag öppnade luckan för att komma åt gångjärnen så kunde jag, trots mitt ganska stora verktygs-innehav, inte hitta någon skruvmejsel med stjärna, som var kort nog för att skruva av gångjärnen. Typiskt!

En liten sak med utbytbara bits.

Men, ett snabbt besök hos Kjell & Company nere på Center Syd som resulterade i en investering på 14:95, löste problemet.

Här syns repan lite bättre.

Nu är luckan av och jag kommer att skicka ner den till Tyskland endera dagen. I bästa fall kanske Matthias också kan trolla bort den repa som finns på luckan. Jag har inte frågat Matthias om vilken leveranstid det är på grejerna, men det spelar ingen större roll. Jobbet kommer inte att göras hos Steve förrän i februari - mars då han också ska få göra den årliga servicen.

Därefter är det en ny körasäsong igen!

Med motorsåg i trädgården

Små träd som växer fort - 2013-11-27
Morgansäsongen och i viss mån även golfsäsongen har nu definitivt gått in i sitt slutskede. Det finns visserligen en hel del att ta tag i för mig, när det gäller vår Morgan, men innan dess ville jag bli klar med lite mindre roliga saker som jag bestämt mig för att göra först. Det gäller i första hand två prydnadsträd, ett på framsidan och ett på baksidan av huset. Båda två har växt väldigt fort under året och åtgärdar man inte detta i tid så kan resultatet bli att jag tvingas anlita något proffs på området.
Mina kunskaper om allt som växer är mycket begränsade, ja i princip obefintliga. Det var nog ingen slump att jag under alla åren på Helsingborgs Allmänna Läroverk för Gossar fick betyget B? i biologi.

Massor av flera meter långa smågrenar.

Men, att kapa lite grenar på våra träd borde väl vem som helst kunna göra. Av grannar, med lite bättre kunskaper om sådana här göranden och låtanden, rådde mig att beskära träden hårt. Om det är säsong för denna typ av arbete, vet jag faktiskt inte, men det är värt att prova.

Elektrisk och miljövänlig sak.

I vår verktygsutrustning ingår faktiskt en samling sekatörer av olika storlekar. En liten, en som kan klara av riktigt grova grenar och slutligen en väldigt lång som når högt upp och som har ett snöre som man drar i för att klippa av grenarna. Men detta räcker inte alltid. Det krävs rejälare grejer för att kapa de tjockaste grenarna. En motorsåg! Jörgen, som jag var i Spanien och spelade golf med för några veckor sedan, visade sig äga en dylik tingest, som han gärna lånade ut till mig.

Några grenar borta, men många återstår.

Motorsåg är emellertid en apparat som jag aldrig tidigare använt och det är inte helt ofarligt för en novis att köra med en sådan. Jag var därför väldigt försiktig när jag klättrade upp på stegen, som var lutad mot mitt lilla träd, en blodlönn, för att testa på några grenar.

Återstår mycket klippande och sågande.

Nu handlar det inte enbart om att såga av grenarna. Mycket arbete återstår när de kommit ner på marken. Jag har ingen lust att hyra ett släp för att åka in till Sysav och stå i kö för att bli av med skräpet. Istället har vi, sedan några år tillbaka, en trädgårdstunna som rymmer väldigt mycket. För att få plats med mycket krävs emellertid att de nersågade grenarna kapas för att bli mindre skrymmande.
När alla tjuvskotten är bortklippta så kapar jag de lite grövre grenarna med sekatör storlek två. Dessa lägger jag sedan i Evas skapade vedförråd i garaget (något jag inte gillar alls), så att vi kan elda upp dem i vår braskamin när de torkat.

Snart klart, bara grenarna till höger återstår.

Det blir faktiskt en hel del ved, som resultat efter min bärsärkargång på vårt stackars träd. Eva har nog inte sett detta ännu, då det fortfarande är mörkt när hon kommer hem från sitt arbete. Hon kommer säkert att bli lite upprörd när hon upptäcker vad jag gjort, men hon kan vara lugn.

Nästa höst kommer vårt lilla träd att vara lika stort igen!