Jag fick ta till blyklubban - 2014-01-08
Visst, det är några månader kvar, minst, innan det börjar likna vår. Men redan lär dagen ha blivit en dryg kvart längre, så vi går åtminstone mot ljusare tider.
När det varit så enormt trist väder den sista tiden så har jag fått utlopp för mitt prestationsbehov i garaget. Här trivs jag bra och kan umgås med vår Morgan i princip hur länge som helst.
Under de tre åren vi har ägt Mr Brum så har jag varje vinter pysslat om bilen på i stort sett samma sätt. Att det tar lång tid spelar definitivt ingen roll så länge det är varmt, radion är på, det finns tillgång till kaffe och jag kan njuta av en och annan cigarill.
Efter höstens sista outing så har bilen tvättats för att några dagar senare poleras och vaxas. Medan bilen står på marken är det också viktigt att komma ihåg att lossa på vingmuttrarna så att hjulen går att ta av senare.
Som jag skrivit tidigare har jag tidigare endast använt en lite tyngre gummiklubba både för att lossa och spänna vingmuttrarna, men att detta inte lyckas i år. Egentligen ville jag inte använda tyngre grejer, för att inte skada de fina vingarna, men efter lite eftertanke så fick det ändå bli blyklubban som fick göra jobbet.
När detta är klart är det dags att placera Morganen på pallbockar så att jag kan komma åt under bilen.
En årlig inspektion av att alla muttrar och bultar sitter fast är viktigt. En mångårig Morganägare berättade, för många år sedan, att alla Morgans borde vara försedda med en uppsamlare då bilen har en viss benägenhet att bli av med saker under färd. Detta stämmer faktiskt till viss del, åtminstone hände det mig några gånger, när jag hade min tidigare Morgan, en +4 från 1959, att en och annan liten del fallit av under bilturen.
Ekerfälgar har egentligen bara en fördel och det är att de är snygga. Priset jag får betala för att behålla dem i detta skick, så länge som möjligt är, om inte högt, så i alla fall lite arbetsamt. Nu är de visserligen rostfria och tål därför en hel del stryk, men de ska trots allt fixas till varje vinter. Åtminstone tycker jag det.
Så det första jag gör när en fälg är avtagen är att torka bort all den kopparpasta, som jag använt på splinesen och vingmuttrarna när jag monterat hjulen igen. Att använda kopparpasta är ett råd jag fått av någon, men när jag bytte till vinterdäck på bruksbilen berättade killen där att kopparpasta, av någon anledning, inte var bra, och rekommenderad mig istället att använda zinkpasta. Man lär så länge man lever, men förmodligen fungerar det lika bra med vanligt molybdenfett.
Nästa steg är att ta ut hjulet ur garaget och spraya den torra fälgen med ett fälgtvättmedel. Tidigare har jag använt ett medel från Meguiars, men det råkade vara slut hos Mekonomen när jag behövde köpa nytt. Istället blev det Sonax Extreme Fälgrengöring, som också verkar bra. Efter att man sprayat på den torra fälgen på båda sidor ska man, om man har tålamod, vänta cirka fem minuter. Under den här tiden ska ytorna på fälgen börjat bli lila och det är klart för vidare behandling. I mitt fall handlar det om att borsta runt på fälgen med en gammal diskborste och sedan spola av med högt tryck på trädgårdsslangen. Resultatet brukar bli enormt bra.
Fälgen rullas sedan in i garaget där jag först torkar av den och sedan låter den stå och bli riktigt torr innan det är dags för vidare behandling. Under tiden så tog jag mig tid att torka rent, polera och till och med vaxa den vänstra delen av avgassystemet. Jovisst är det att överarbeta saker och ting ganska mycket, men det kan ju inte göra någon skada och samtidigt ser det rent och snyggt ut.
Nästa steg är polering. Här behandlar jag fälgarna med ett medel som heter Meguiars Metal Polish och som funkar på allt krom och rostfritt. Jag lägger på krämen med trasor från gamla bomullslakan och polerar sedan upp med en fiberduk. Dessa kan köpas i tvåpack till hyfsat pris på ICA Maxi.
Här får pek- och långfinger jobba lite extra mycket för att komma åt mellan och bakom ekrarna längs fälgen. Respektive eker polerar jag inte. Det får finnas gränser!
När båda sidor på fälgen är polerade tar jag ut den i trädgården där jag sprayar båda sidor med Sonax Extreme Fälgförsegling. Det bildas små, små droppar på fälgen som sedan ska smetas ut jämnt med en fiberduk.
Allt detta arbete kan tyckas vara en omständlig procedur. Och, det är det kanske också, men som jag skrev i rubriken så handlar det här en hel del om pensionärsterapi för att tillgodose mitt prestations-
behov. Men att det lönar sig bevisas av bilden ovan. Den visar insidan på vänster framhjul, innan jag tvättade av den. Och, framhjulen brukar alltid att bli mest skitiga!
Det kan löna sig att överarbeta saker!
Visst, det är några månader kvar, minst, innan det börjar likna vår. Men redan lär dagen ha blivit en dryg kvart längre, så vi går åtminstone mot ljusare tider.
När det varit så enormt trist väder den sista tiden så har jag fått utlopp för mitt prestationsbehov i garaget. Här trivs jag bra och kan umgås med vår Morgan i princip hur länge som helst.
Ganska mysigt tycker jag. |
Efter höstens sista outing så har bilen tvättats för att några dagar senare poleras och vaxas. Medan bilen står på marken är det också viktigt att komma ihåg att lossa på vingmuttrarna så att hjulen går att ta av senare.
Lätt som en plätt med rejäla prylar. |
När detta är klart är det dags att placera Morganen på pallbockar så att jag kan komma åt under bilen.
En årlig inspektion av att alla muttrar och bultar sitter fast är viktigt. En mångårig Morganägare berättade, för många år sedan, att alla Morgans borde vara försedda med en uppsamlare då bilen har en viss benägenhet att bli av med saker under färd. Detta stämmer faktiskt till viss del, åtminstone hände det mig några gånger, när jag hade min tidigare Morgan, en +4 från 1959, att en och annan liten del fallit av under bilturen.
Ekerfälgar har egentligen bara en fördel och det är att de är snygga. Priset jag får betala för att behålla dem i detta skick, så länge som möjligt är, om inte högt, så i alla fall lite arbetsamt. Nu är de visserligen rostfria och tål därför en hel del stryk, men de ska trots allt fixas till varje vinter. Åtminstone tycker jag det.
Så det första jag gör när en fälg är avtagen är att torka bort all den kopparpasta, som jag använt på splinesen och vingmuttrarna när jag monterat hjulen igen. Att använda kopparpasta är ett råd jag fått av någon, men när jag bytte till vinterdäck på bruksbilen berättade killen där att kopparpasta, av någon anledning, inte var bra, och rekommenderad mig istället att använda zinkpasta. Man lär så länge man lever, men förmodligen fungerar det lika bra med vanligt molybdenfett.
Ny produkt i år. |
Tacksamt med ett rostfritt system från Librands i England. |
Fungerar bra för mig. |
Här får pek- och långfinger jobba lite extra mycket för att komma åt mellan och bakom ekrarna längs fälgen. Respektive eker polerar jag inte. Det får finnas gränser!
När båda sidor på fälgen är polerade tar jag ut den i trädgården där jag sprayar båda sidor med Sonax Extreme Fälgförsegling. Det bildas små, små droppar på fälgen som sedan ska smetas ut jämnt med en fiberduk.
Efter en hel säsongs körande. |
behov. Men att det lönar sig bevisas av bilden ovan. Den visar insidan på vänster framhjul, innan jag tvättade av den. Och, framhjulen brukar alltid att bli mest skitiga!
Det kan löna sig att överarbeta saker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar