Utflykt på Kullahalvön

Många stopp på vägen 2011-02-18
Nu hade vi suttit inne och ugglat flera helger i rad. Väder och vind hade inte inbjudit till några uteaktiviteter.
Så i lördags sade jag till Eva "nej idag måste vi faktiskt göra någonting och inte sitta hemma!"
Det var visserligen kallt men solen sken från en klarblå himmel så en runda i bil var perfekt.
Eva ville till Höganäs och titta lite på keramik, så vi styrde norrut mot Helsingborg, där vi båda har våra rötter.
Helsingborg är en fin stad och när vi körde genom centrum kände vi oss hemma igen på något sätt. Detta trots att vi bott i Löddeköpinge de senaste 36 åren.



Denna vy gör att man längtar bort.

Vi fortsatte längs med strandvägen, som är ett underbart ställe, och stannade till en stund och betraktade det glittrande, men förmodligen kalla, Öresund. Färden gick vidare förbi Sofiero, Hittarp och Laröd och sedan en liten omväg ner genom Domsten, där Eva växte upp.

Höganäs
När vi bodde i Viken hade jag alltid uppfattningen att Höganäs var en tråkig stad. Det var liksom bara Höganäsbolaget och inget annat. Oftast passerade jag bara staden när jag, på den tiden bodde i Viken, och var på väg till Mölle Golfklubb. Jag har därför egentligen aldrig åkt runt och tittat i Höganäs.
Det gjorde vi idag.
Min kompis "Balla", som fortfarande bor kvar i Viken, hade berättat att det fanns en hyfsad restaurang, som hette Hamnkrogen. Eva och jag var hungriga och med tanke på namnet borde matstället ligga vid hamnen. Desto mer vi närmade oss hamnen desto bättre blev mina intryck av Höganäs. Här fanns flera mysiga gator och många trevliga hus.



Ett lite udda hus vi hittade i närheten av hamnen.

Någon Hamnkrog hittade vi inte och allt verkade också stängt denna lördag, som var inledningen på sportlovet. Efter lite sight-seeing åkte vi sedan vidare till Höganäs Keramik, där Eva ville gå in och göra av med pengar. Det finns alltid något som är nödvändigt att inhandla.

Här fanns det grejer!

Det var flera år sedan vi varit där och idag såg allt helt annorlunda ut. Flera stora byggnader fanns nu på området. Det handlade om outlet med allt från keramik och glas till skjortor och övriga kläder från Stenström och Oscar Jacobsson. Här fanns ju faktiskt en hel del som även intresserade mig. Stenströms skjortor har jag alltid varit förtjust i, men priserna har i regel legat över tusenlappen. Här fanns sådana till salu för 499:-, vilket i mina ögon är mycket prisvärt. Nu blev det inte mycket handlat för min del idag, men inom kort återvänder jag med laddade plastkort.


Fräcka ljusstakar.

Det som intresserade Eva mest var glas och keramik. Vi tillbringade därför, i mitt tycke, ganska lång tid där de sålde glas från Iittala och Kosta Boda samt inne i Höganäs Keramiks enorma lokaler. Trots att det var outlet, så var det inte så där superbilligt, men allting är ju relativt, säger de som förstår.



Eva tycker förmodligen att hon gör fynd.

Eva kom i alla fall ut med två kassar med grejer och av hänsyn frågade jag inte vad det hade kostat. Jag ville inte veta.

Kommer ni ihåg?

Det som fångade min uppmärksamhet var den lilla godishyllan med rariteter. När såg ni en tablettask med Salmiak och Viol senast? Jag trodde inte dessa fanns kvar mer i nostalgibutiker av museityp.
Nej, nu var jag riktigt hungrig. Klockan var nästan 1300 och vi hade inte fått något i oss sedan i morse. Nosen styrdes norrut igen och vi passerade Nyhamnsläge och jag pekade på huset där författaren Olle Länsberg hade bott, han som skrev lite ekivoka romaner ibland.


Det var väl Esso det hette i modernare tider.

När vi kom upp till T-korsningen, där Mölle är till vänster och Jonstorp till höger, var jag tvungen att stanna. Här fanns nämligen resterna av en gammal bensinstation, som jag förvisso hade sett många gånger tidigare, men aldrig funderat över. Jag börjar väl bli gammal och nostalgisk.



Mölle by the sea.

Mölle såg ut som det alltid har gjort. Mysigt! Men något större folkliv nere i hamnen kunde vi inte konstatera. Konstatera kunde vi däremot att ingen av restaurangerna hade öppet. "Vi åker upp till Grand Hotell och kollar" sade jag. Väl halvvägs uppe i backen mot Kullaberg körde vi in till hotellet. En skylt utanför entrén informerade om att hotellet var stängt vecka 7 och 8. Ägarna var väl och åkte skidor någonstans.
Skulle jag aldrig få mat?
Tillbaka ner för backen igen med kurs Jonstorp. Vi passerade Arild och kom strax därefter till Svanshall. Där hade vi faktiskt varit och ätit en god lunch med mina svärförädrar, för ett antal år sedan. Även här hette etablissemanget Hamnkrogen och låg följaktligen nere i hamnen.



Semesterbyar är ganska trista på vintern, men vackra även då.

Hela hamnen var som en öken, inte en människa så långt ögat kunde se och inga bilar utanför krogen. Stängt!
Nu var jag nästan desperat hungrig. Det var bara att åka vidare. Ganska snart kom vi till Jonstorp och DÄR var parkeringen full utanför Tunneberga Gästis. Ett rekommendabelt ställe där jag inmundigat julbord vid något tillfälle. Äntligen skulle jag få mat.



Här blir du inte besviken!

De erbjöd bland annat sillbord, där det också fanns ål. Jag älskar rökt ål. Men, när jag studerade menyn lite närmare så fanns det tre rätter, som alla föll mig på läppen. Gravlax med stuvad potatis, skånsk äggakaka med bacon samt hemlagade köttbullar med gräddsås och lingon. Eva valde alternativ ett och jag alternativ tre. Rejält med mat och mycket gott. Värt en omväg, som man brukar säga.
Än var vår lilla tur inte slut. Ängelholm stod närmast på programmet och här hade vi för avsikt att besöka före detta Edins, som nu heter Dormy.



Ett eldorado för golfare.

Av någon anledning har detta också blivit en outletbutik, men när vi väl kom in så märktes inget av detta. Även här såg det ut som det alltid har gjort.



Golffordral försett med hjul.

Våra resefordral till golfbagarna har vi lagat med silvertape flera gånger och de har nu gjort sitt. Och, här fanns faktiskt dylika tingestar till det fasila priset av 490 spänn. Det fanns ganska många kvar och i veckan åker jag upp och köper, åtminstone ett, då jag om några veckor åker till Portugal och spelar golf med några kompisar. Eva jobbar ju!


Klubbor, klubbor och klubbor.

Det fanns naturligtvis massor av andra prylar av intresse. Bland annat provade jag ett antal par byxor, men antingen var de för små eller för stora. Däremot blev jag uppmärksam på att de hade min favorithandske till vrakpris. Jag använder alltid Footjoy Weather Soft handskar och de kostar normalt 129:-.



Fem handskar för 245:-. Det kallar jag ett fynd.

Ibland har jag haft tur att hitta dem på rea till 79:- och då alltid köpt ett antal. Här fanns de till 49:- styck. Otroligt billigt. De var visserligen i storlek herr small, men jag kan, med lite besvär, använda dem, liten och nätt som jag är. De blev inköp av fem stycken till mig och två till Eva. De fanns bara i blått och Eva har lite större krav än jag när det gäller färger. Det fick räcka. Nu skulle de snart stänga och vi tyckte att vi hade fått ut vad vi skulle av dagen.
Vi körde hem.