Motorträff i Vikingabyn i Löddeköpinge

Underbart väder och massor av folk - 2011-06-28
Det var min födelsedag idag, precis som Hans Alfredssons, även om han är 15 år äldre. Jag var gräsänkling då min hustru var med sina skolbarn på läger, så något större firande blev det inte. Och, 65 år är ju egentligen inget att fira, förutom att jag blivit statsanställd på heltid.
Som vanligt på tisdagarna så var det golfkurs för min dotterson Max på Höganäs GK. Normalt sett brukar alltid Max fixa kaffe till mig, i en konstig apparat, när vi kommer hem från golfen, men idag ville jag tillbaka hem så fort som möjligt för att hinna upp och titta lite i Vikingabyn.
För att slippa köerna till området anländer en del redan vid 17-tiden och när jag kom dit klockan 18:45 var redan en del på väg därifrån. Eftersom jag vet hur mycket folk det brukar vara så tog jag inte någon av bilarna utan besteg min Puch Florida (se min tidigare blogg "Köpte mig en moped i 60-års present"), som precis som vanligt var svår att starta.



Två fina vespor av rätt årsmodell.

Parkeringen för mopeder, vespor och veteranmotorcyklar är belägen längst in på området, så det tar lite tid att ta sig dit genom folkmassorna, som står i kö för att köpa korv, stekt sill, glass och annat ätbart.
Det första jag såg på den speciella parkeringen var två fina vespor. Jag har länge varit sugen på en vespa och kollar Blocket ganska ofta. Det finns många fina sådana där, men garaget är ju redan fullt och hustruns tålamod kan ta slut, så vi får se hur det går.



Ett fåtal moppar fanns på plats.

Det fanns också en del mopeder, men dock inte i den omfattningen som man kunde förvänta sig. Det är klart att de som inte bor i närheten tycker kanske att det är lite jobbigt att köra ett antal mil fbara ör någon timmes besök.



Puch i superskick, där färgerna förvrängts av solljuset.

Den röda Puch Dakotan tillhör en av mina grannar, som även har en svart Puch Florida. En annan pärla var den Puch TT, tror jag den heter, som är en väldigt ovanlig modell.

Träffade ingen jag kände.
Jag såg många av mina kompisars bilar och mopeder, men träffade inte på någon av dem. Det kan bero på den enorma ansamlingen av folk i kombination med att jag bara stannade omkring en halv timme.



Buick Eigth, sent 40- eller tidigt 50-tal.

Jag började min snabba vandring bland USA-bilarna, som jag var väldig imponerad av i unga år, medan mitt intresse idag mer lutar åt de europeiska fordonen. Jag får helt enkelt inte plats med en jänke i garaget.
Den första bilen jag stannade vid var Buicken ovan. Det var en likadan bil som "Röealbin" i Åstorp hade, som jag berättade om i min blogg "Nostalgivandring i Åstorp". Den skilde sig från mängden då den inte var superpolerad och att lacken var lite ruffig. De flesta andra jänkare är i regel enormt fina och därför " ser man inte skogen för bara träd".



En sådan åkte jag i som barn.

En annan bil som tilldrog sig min uppmärksamhet till sig var denna Chrysler (det kan vara en Cadillac också, jag är inte säker). En sådan gick som taxi i Åstorp när jag var barn. Min far arbetade ibland extra på kvällar och helger, både som taxichaufför och som telefonvakt, så jag hade ofta närkontakt med denna typ av fordon.
Efter en kort runda på USA-bilsparkeringen drog jag mig, genom folkvimlet, till området reserverat för europeiska fordon.



Gunnar Riddebäck, var ursprungligen båtbyggare och...



ritade och byggde den här bilen själv.

Här hittade jag bland annat den Gordon, som en nu avliden bilkompis till mig, själv byggde. Den är utrustad med en V8, av något slag och med en bakaxel från Jaguar. Som gammal båtbyggare byggde Gunnar karossen i plast, precis som den är i de flesta Lotusbilarna.



Jonas Healey är fin både utanpå...



...och inuti.

En annan fin bil, som jag inte ser så ofta, var Jonas Pöldas Austin Healey 100. Jonas driver British Sport Car Center utanför Teckomatorp där han renoverar och tillhandahåller reservdelar till de flesta engelska sport-bilar. Han jobbar mest hela tiden och har nog begränsade möjligheter att hinna med att åka på träffar själv.
Även om jag har engelska sportbilar själv, så tycker jag också att det är kul med bruksbilar från tiden.



Ganstercittra i fint skick.



Flera Amazoner förstås.



Orenoverad "Folkavagn".

En fin Duett smög sig fram bland motorcyklarna.

Och sådana fanns det gott om, både renoverade och orörda. Vad kul att någon tar sig an dessa bilar, som var den vanlige Svenssons transportmedel på 50- och 60-talet och som fick Sverige på hjul.

Naturligtvis fanns det också värstingbilar på parkeringen i form av Ferrari, Corvetter och Porsche. Men av någon anledning har jag aldrig varit speciellt intresserad av sådana, även om jag tycker de är häftiga, vilket delvis kan bero på att jag har för tunn plånbok.


MC-parkeringen är enormt stor.

Antalsmässigt så är det emellertid motorcyklarna som leder med råge. Kunde naturligtvis inte räkna dem, men uppskattar att det fanns flera tusen sådana av olika slag, men mest stora HD och dess efterföljare. De står på en speciell parkering i anslutning till start- och landningsbanan för de flygplan som brukar infinna sig.


Det här måste vara en tysk flygmaskin från första världskriget.

Innan jag drog mig hemåt, för att titta på den nye huvudrollsinnehavaren i Midsomer Murder, så gick jag en sväng ut till "flygfältet". Här var det två eller tre plan parkerade, som drog till sig en hel del intresserade åskådare. Jag så dem inte flyga, men de hade definitivt inte kommit dit med bil.

Eftersom jag varje tisdag är på golfkurs med mitt barnbarn, var det därför första gången i år som jag fick möjlighet att besöka träffen. Då mötet ligger väldigt när mitt hem så har jag sett de flesta fordonen tidigare, men för er som aldrig haft tillfälle att åka hit, så är det verkligen värt ett besök!