MOG Souths höstmöte i Markaryd

Tre dagar och 40 mil i Moggen - 2012-09-14-16
Det skulle bli en del körande så jag tyckte det var lika bra att smörja framvagnen innan vi åkte. Eva började tidigt, men slutade klockan tolv, så både åtgärder före körning och packning av resväskan fixade jag på förmiddagen.
Väderutsikterna för helgen var inte direkt lysande och när vi lämnade Lödde vi 13-tiden var det molnigt och småregnade. Men, en Morgan ska enligt min uppfattning, i största möjliga utsträckning köras öppen och med suffletten nerfälld drog vi ut på motorvägen mot Helsingborg. Här körde vi in till Vasatorps GK och åt en lunch bestående av kokt dillkött, som jag är väldigt förtjust i. På parkeringen fällde vi dock upp suffletten, både för att skydda mot ev inkräktare och mot regn. Vår nuvarande Morgan går faktiskt att låsa.

Vår destination denna gång var Ekebackens Hotell och Konferens i Markaryd. Vi ställde in Gibsan, vår GPS, på Kronobergsgatan i Markaryd, när vi lämnade Vasatorp. Bilen går som ett spjut och det är en ren njutning att köra, eller som de säger på Talkmorgan (www.talkmorgan.com) "det är resan, inte målet".
Med taket uppe, eftersom det regnade allt mer, och med värmen på var det riktigt mysigt inne i kupén.
Efter någon timmes körning på motorväg, vilket är ganska trist, hamnade vi slutligen på Kronobergsgatan. Men inte i Markaryd utan i Strömsnäsbruk! Vi blev lite förvånade eftersom Gibsan aldrig svikit oss tidigare.
När inte GPS:en ville visa rätt så körde vi de två milen tillbaka till Markaryd (jag hade inget emot denna lilla omväg), där vi fick fråga oss fram till hotellet.



Naturskön parkering intill en sjö.

Eva och jag brukar nästan alltid komma sist, vad det än gäller, men denna gången var vi nästan först. Det var endast två bilar som kommit före oss. Installerade på rummet tog jag en dusch och tittade en stund på TV för att se om de visade någon golf. Så var dock inte fallet så efter lite zappande på kanalerna var det dags att gå upp i restaurangen.



Middag tillsammans med nya och gamla bekanta.

Nu hade ungefär hälften av de 23 anmälda bilarna anlänt och cirka 25 personer minglade och tog en drink före middagen. Övriga deltagare skulle komma tidigt på lördagsmorgonen. Efter middagen samlades de flesta i ett samvarorum där det diskuterades, huvudsakligen Morgan, till långt fram på kvällen.

På lördagen kunde vi få frukost från klockan 0800 och de flesta var faktiskt tidigt uppe. Klockan 1000 var det samling vid hotellets reception där vi skulle informeras om dagens rallyrunda.



Björn hade hissat klubbflaggan vid startplatsen för rallyt.

Björn Roxlin, som är klubbens ansvarige för distrikt south och hans Tina hade, som vanligt, lagt ner ett stort arbete på att lägga upp en rallyrunda och manöverprov/frågor, som uppskattades högeligen av alla.



Bilarna linar upp inför starten.

När alla bilar köat upp på den smala asfalterade gången upp till receptionen, fanns det tid att knalla runt och snacka lite med de som först kommit nu på morgonen.



Morgan 4/4 fourseater 1946 i superskick.

En bit ner längs den långa raden av bilar hittade vi bland andra Siv och Anders Arvelid, som kommit till träffen i sin fourseater från 1946. Det var mötets äldsta bil, men hemma i deras garage finns också en +4 från 2011.


Ola t v lyssnar när Christer berättar om motorn.

Något längre bak fanns Christer med sin i England nyinköpta Morgan, hans 21:a!!!! i ordningen. Det är en +8 från 1984, som är utrustad med en femliters V8. Enligt Björn görs dessa motorer av Holden i Australien och lär även finnas i vissa TVR-modeller.


Bilden ljuger lite då färgen egentligen är lätt vinröd.

En annan intressant bil, med historia, var en fourseater, som tidigare ägts av Carl-Gustav Lindstedt. Den köptes sedermera av min gamle kompis Tony i Hittarp, som renoverade den till nyskick. Tony sålde bilen för många år sedan, men den är nu tillbaka i Laröd utanför Helsingborg.
Vid rallystarten fick alla en så kallad "roadbook", som berättade hur vi skulle köra samt en kasse med dagens lunch. De deltagande fordonen startade med två minuters mellanrum för att undvika köer vid kontrollerna.



Trots Evas skicklighet gick det inget vidare.

Eva och jag var bland de första att starta och kom efter några mil fram till den första kontrollen. Här skulle det kastas pil på tavlor som låg på marken. Jag skickade fram Eva, som brukar kunna sådana här saker i kraft av sitt jobb som fritidspedagog. Och, hon träffade mycket riktigt också tavlorna med de flesta pilarna, men många av dem fastnade inte och gav därför inga poäng. Vi fick ihop fyra poäng och körde vidare.
Färden gick på helt underbara smala, backiga och kurviga vägar., som gjorda för Morganbilar. Asfalterade förstås, eftersom grusvägar är bannlysta när det gäller Morgan.



Det här var inte lätt och de flesta missade grovt.

Vid nästa kontroll fick vi stanna bilen tio meter framför en kille som stod med två stolpar. Nu skulle vi se till att han flyttade den en stolpen så närma den andra som det gick för att vi skulle kunna köra igenom den tänkta porten. Poäng fick man om det fanns mindre än totalt tio centimeter mellan bilen och stolparna. Vi hade säkert 20 cm och fick inga poäng alls.



Lunch ute i det fria.

Kontrollen var förlagd vid en naturskön plats intill en sjö, där det också var meningen att vi skulle inta vår lunch. I paketet vi fått vid starten fanns det kycklingspett, potatissallad, godis och mineralvatten. Konstigt nog fanns det inga bänkar eller bord här, men som Morganägare är man alltid utrustad med ett sittunderlag. Vi placerade detta vid sjökanten där vi käkade och pratade med ett nyblivet Morganägarepar från Staffanstorp.


"Gangstercittra"

Vid den här kontrollen kom också två par inglidande i en väldigt fin Citroen B11. Personerna ifråga skulle nämligen arrangera ett stort internationellt Citroenmöte i dessa trakter nästa år och ville få lite tips om tänkbara vägar och aktiviteter inför sitt möte.



Uppflugen på en stor sten tog jag bilden på Ola och Christer,
som förmodligen pratade vidare om fenlitersmotorn.

Nästa anhalt var Gräddhyllans Lantcafé, (www.graddhyllan.net)  där vi blev bjudna på kaffe och kakor.
Här fanns det tid för fortsatt mingel och Morgansnack samt lite studerande av varandras bilar.
Sista sträckan på rallyt ledde fram till vår Morganparkering utanför Villa Ekebacken, där vi bodde. Här hade Tina och Björn lagt upp en tipsrunda med sju stationer, där det fanns en massa väldigt kluriga frågor. På varje station fanns det fyra bilder, typ rebusar, där vi skulle försöka hitta svenska uttryck eller liknande till varje bild. Eva är mycket förtjust i att knäcka sådana här egendomligheter. Till exempel så fanns det en bild med en gammalt signalhorn som låg på ett stekjärn. Det svenska uttrycket skulle bli "Ett horn i pannan".



Ange de fyra mopedmärkena.

Men det fanns även frågor som jag kunde hjälpa till med. Till exempel ovanstående mopedfrågor. Den längst ner till höger var ju ganska lätt, PUCH. Den översta till vänster blev Husqvarna, på bilden B blev det Gripen, medan vi inte lyckades på frågan C utan chansade på Crescent. Det rätt svaret var emellertid Maraton, ett lopp som ju mäter just 42195 meter.



Alla samlade.

Nu var alla bilarna tillbaka på parkeringen och efter att ha lämnat in frågeformuläret så återgick jag till att gå runt och kolla lite detaljer på bilarna på gräsmattan. Bland annat fick jag lite hjälp av två deltagare, som också haft lite problem med att få sina "easyfit" suffletter riktigt på plats. När vi stod och tittade på min bil, med suffletten uppe, så noterade vi att den vänstra sidan inte var riktigt lika lång nere mot rutramen som den högra. Inne i den del av suffletten som ska tryckas över vindruteramen finns dett en U-formad gummilist. Längst ut i hörnen är det vanligt att gummit släpper från metallen vilket gör att du trycker ihop gummit när du sätter på sufletten. Det var precis vad som hänt med min, men en av deltagarna, Sven från Laröd, hade med sig ett superlim som gjorde att problemet fixade. Man lär sig alltid något eller får några vettiga tips varje gång man deltar på sådana här möten.



Vissa fäster dessa på sina luggageracks bak på bilen.

När sufflettproblemet var löst gick jag vidare och studerade bilarna. Många har en så kallad badgebar monterad precis framför kylaren. På denna fäster de klubbemblem från olika klubbar eller evenemang. Detta har bland annat diskuterats på Talkmorgan, där några anser att dessa menligt kan påverka kylningen av bilen. Vet inte om det stämmer.



Fortfarande med engelska skyltar.

Vid min vandring på gräsmattan tog jag mig också en närmare titt på Christers femliters +8. Den var i ett mycket bra skick och försedd med störtbåge eftersom den använts för hobbybruk vid hill climbs i England.
Christer är mycket nöjd med sitt "fynd" förutom när det gäller bensinförbrukningen. Just nu drar den 1,5 liter per mil, men det lär nog kunna minskas en del med lite finlir.

Det började dra sig mot kväll och klockan 1800 skulle vi träffas uppe på hotellet för prisutdelning för dagens rallyrunda. En halv timme senare var det dags att sätta sig till bords för en väldigt välkomponerad trerätters meny.



Våra Morgans redo för natten.

Kvällen var för de flesta inte slut med detta utan fortsatte i samvarorummet långt ut på natten. Men innan dess var det dags att "natta" bilarna genom att sätta upp suffletterna, låsa och i förekommande fall lägga över ett så kallat stormcover.

Deltagandet på vårt tredje Morganmöte var slut och hemfärden kunde göras with the hood down, delvis i solsken. Alla deltagare var överens om att mötet var en succé och att vi alla är ett stort tack skyldiga till Tina och Björn för all den tid de lagt ner för att alla vi andra skulle ha trevligt.

Säsongen är emellertid inte slut med detta. Hösten kan bjuda på många fina dagar. Även vintern för den delen. Med skinnhuva, långkalsonger, flying jacket och med värmen på on kan vi köra länge ännu.

With the hood down, of course!