Gröna Träffen och Jakriborg

Kristi Himmelsfärdsdag innebär alltid två bilträffar. 2013-05-09
Utrustade med färska frallor, kaffe och wienerbröd med choklad på åkte Eva och jag till Kyrkheddinge i fint väder.



En salig blandning av bilar.



Elegant så det förslår.

När vi kom fram vid halv tolvtiden var det i stort sett fullt på alla platser, men vi lyckades knö in oss på en ledig plätt intill bland andra en fin Citroen ID 19. Det trevliga med Gröna Träffen, som arrangeras av MHK Skåne, är att det alltid finns en massa olika bilmärken representerade. Utöver detta så träffar man också en massa kompisar och bekanta som varit med länge i samlarbilsvängen.



"Gullig" tyckte många av damerna.

En av mina närmsta grannar, Gert-Ove, anlände i en nyligen införskaffad liten pärla. En FIAT Topolino i flakversion.



Vad var det filmen hette?

En VW-ägare hade tagit det säkra före det osäkra och kommit dit med två bilar. Den ena var dock av det mindre formatet, men det såg ganska kul ut.



Kanske något bekvämare än Moggen.

En av våra kompisar i Morganfamiljen, Andres, trodde nog att det skulle bli regn, för sin Morgan hade han lämnat hemma och kom istället i en annan engelsk, lite mer ombonad, bil.

Precis som de senaste åren var min gamle MG-kompis Gunnar oh bandet Jazz 4 Fun och spelade jazz. De satt ute på Hemvärnsgårdens veranda och spred sina toner under träffen.

Efter några timmar hängde vi på Anders Rolls och hans kompis E-type och styrde mot Jakriborg utanför Hjärup. Jakriborg är en helt annan grej än Gröna Träffen. Här handlar det om äldre racer- och sportbilar som kör sprint så det ryker om däcken ute på ett industriområde.



Bugatti.

Bilarna som körs här är ofta väldigt värdefulla, så man undrar hur de törs fläska på för fulla muggar med sina klenoder. Men, de skapades ju för att köra med och många är nog ganska lättmekade. Det fanns bland andra flera Bugattis och har en sådan bil en historia, så är den dyr.



Morris Eight

MG:s av olika årgångar, bland andra flera K3 samt Morris Eight var andra som prövade lyckan på banan.
En och annan fick väl ett mindre haveri och fick föras tillbaka från banan, men de flesta fungerade perfekt.
Många av dessa bilar är ofta lite "ruffa" i skicket. Inte så att de är rostiga, men har fin patina och bär vittne om att de används så som det var tänkt.



Här finns inte mycket att anmärka på ens för concours freaks!

En MG skiljde sig dock från de övriga eftersom den var i ett fantstiskt renoverat och nyputsat skick. Trots skicket så är det inte något som får föraren att hålla igen när det är hans tur att köra.



Ett monster.

Den ovanligaste bilen, som det också varit ett reportage om i Nostalgia, var en enorm svart sak, bestyckad med en flygplansmotor. Det är tydligen ett hemmabygge och den har säkert ett namn, som jag inte kommer på, men jag fick aldrig se den köra på banan.



Visst är det väl en Cord, eller?

Nu var det dags att åka hem. Hade lovat Eva att hjälpa till att dra lakan. Sådant ska också göras! Men på väg bort till vår bil såg jag en Cord med påkopplat bilsläp till tävlingsbilen. Inte ofta man får se ett sådant ekipage.

Ännu en fin dag med Moggen, men nu får det bli lite mer golf ett tag!