Gröna fingrar?

Nu är potatisen i jorden - 2014-04-22
Det är nog minst tio år sedan vi satte några potatis i trädgården. Men, så blev jag inspirerad häromdagen när en kille på gymet entusiastiskt berättade att han gjort just detta. Ja, varför inte, tänkte jag, det kan vara kul att prova. Och, inga nypotatisar smakar bättre än de man hämtar direkt ur jorden i sin egen trädgård. Så minns jag det i alla fall.

Eva brukar beställa hönsgödsel.

Bara att kratta ner hönsgödseln.

Efter lite konsultationer hos min radioamatörkompis i Hörby, Enock, som har stort intresse för trädgård, så satte jag igång. Först vände jag jorden med en grep och skapade ett litet land om några kvadratmeter. Enligt Enock skulle jag nu strö ut cirka tre liter hönsgödsel i landet och kratta ner det i jorden.
När det gällde sättpotatis, så pratade sig Enock varm för en sort som heter Rocket, som ska vara en tidig sort och som ska vara väldigt fast och god. Var får man då tag i sådant? Enock hade köpt sina på Lantmännen i Hörby, men någon sådan butik har vi inte i Lödde.

Är groddarna tillräckligt stora?

Jag gick in till min Mac och googlade på Rocket sättpotatis och det visade sig att sådana gick att införskaffa hos Blomsterlandet nere på Center Sydområdet. De såldes i påsar om tre kilo och kostade 60 spänn påsen.Nu är det ju inte precis för ekonomins skull jag sätter potatis utan mer för att det kan vara kul att se om det blir något överhuvudtaget.
Jag fick ringa Enock några gånger, bland annat undrade jag om potatisen skulle ligga till sig, ljust och varmt, som han på Blomsterlandet hade sagt innan jag satte dem. Om det fanns någorlunda groddar tyckte Enock att jag kunde lägga i dem direkt. Nästa gång jag ringde så fick han berätta hur tätt jag skulle sätta dem. Han föreslog 45 cm mellan raderna och 30 cm mellan varje potatis i raden.

Ser ganska proffsigt ut, tycker jag.

Nu visste jag allt jag behövde veta och satte igång med att "plantera". Jag lyckades fixa fem rader med åtta potatisar i varje rad, alltså totalt fyrtio stycken. Det tog en dryg timme att gräva, sätta och räfsa vilket resulterade i att jag blev trött i ryggen. Men, nu kommer jag att gå ut varje dag och se om det har hänt något. Sedan finns det något som heter kupa också, men det får jag fråga Enock vidare om när det blir aktuellt.

Så, nu är det bara att vänta och låta vädret och hönsgödseln göra sitt!