Uppfräschning av taket - 2015-08-04
Tanken föll mig in redan för fyra år sedan. En av de mer händiga och handlingskraftiga grannarna i kvarteret rengjorde då sitt tak med hjälp av en högtryckstvätt. Våra hus i området är 40 år gamla och de tjocka, grovporiga zandapannorna ser nu ganska trista ut med all mossa och annan beläggning, som ger ett ganska smutsigt intryck.
Nåväl, grannens tak blev faktiskt riktigt snyggt och hade initiativförmågan legat på en något högre nivå hos mig just då, så kanske även jag gett mig på samma sak. Men det var sommar och faktiskt även sol varför både Morgankörande och golfspel prioriterades långt högre än att tvätta tak.
Hösten kom och tankarna på taktvätt föll allt mer i glömska. Och, när jag något år senare upptäckte att det tvättade taket återigen hade iklätt sig samma trista utseende, som det hade något år tidigare, så lade jag, med gott samvete, ner tankarna på ett liknande projekt.
Men, så i våras, kom det en bil med namnet Roofia i stora bokstäver på sidan, och stannade framför en annan grannes hus. Flera personer, med bergsbestigarlinor och avancerade högtryckstvättar, besteg hustaket. Här höll de på i flera dagar med att inledningsvis rengöra taket. Steg två i processen var att måla alla takpannorna med en typ av färg som ansågs tränga in i och täta igen de grova porerna i pannorna. När färgen från steg två, efter ett antal dagar, hade torkat så målades hela taket, i en valfri kulör, med en färgtyp som gjorde beläggningen hal för att all smuts lätt skulle kunna glida av taket. Som grädde på moset målades också alla kupor och ventilationsrör, även dessa i valfri färg.
Det där sista var nog det som fick mig att fundera lite allvarligare på att, om än ångestfylld, ta på mig en utgift för att få detta gjort. Bara tanken på att, än en gång, sitta i värmen och först skrapa bort all gammal färg på tre kupor och ett antal ventilationsrör, där allt sedan skulle målas, gjorde att jag upplevde det som en stor befrielse om jag kunde slippa detta slit.
Det som avgjorde saken för mig var nog när bilen med Roofia, några veckar senare, åter kom till kvarteret och utförde samma arbete hos grannen snett mitt emot vårt hus. Jag föll för grupptrycket!
När arbetet med grannens hus var klart så gick jag fram till en av de som gjort jobbet och pratade lite med honom. Vi kom då överens om att han skulle komma och göra en besiktning av vårt tak om några dagar, för att sen återkomma med en offert.
Att lägga ett helt nytt tak lär nog kosta upp till två hundra tusen. Och det vill man ju inte riskera att så ska bli fallet. När vårt tak blivit besiktigat så berättade Roofiakillen, Viktor, att de även på vårt hus behövde byta ut nocktätningen, som oftast är den mest utsatta delen på taket.
Allt som allt kommer det att kosta omkring trettio lakan, efter rotavdraget. Men det kan det vara värt!
Det gäller att sköta om det man har!
Tanken föll mig in redan för fyra år sedan. En av de mer händiga och handlingskraftiga grannarna i kvarteret rengjorde då sitt tak med hjälp av en högtryckstvätt. Våra hus i området är 40 år gamla och de tjocka, grovporiga zandapannorna ser nu ganska trista ut med all mossa och annan beläggning, som ger ett ganska smutsigt intryck.
Nåväl, grannens tak blev faktiskt riktigt snyggt och hade initiativförmågan legat på en något högre nivå hos mig just då, så kanske även jag gett mig på samma sak. Men det var sommar och faktiskt även sol varför både Morgankörande och golfspel prioriterades långt högre än att tvätta tak.
Hösten kom och tankarna på taktvätt föll allt mer i glömska. Och, när jag något år senare upptäckte att det tvättade taket återigen hade iklätt sig samma trista utseende, som det hade något år tidigare, så lade jag, med gott samvete, ner tankarna på ett liknande projekt.
Men, så i våras, kom det en bil med namnet Roofia i stora bokstäver på sidan, och stannade framför en annan grannes hus. Flera personer, med bergsbestigarlinor och avancerade högtryckstvättar, besteg hustaket. Här höll de på i flera dagar med att inledningsvis rengöra taket. Steg två i processen var att måla alla takpannorna med en typ av färg som ansågs tränga in i och täta igen de grova porerna i pannorna. När färgen från steg två, efter ett antal dagar, hade torkat så målades hela taket, i en valfri kulör, med en färgtyp som gjorde beläggningen hal för att all smuts lätt skulle kunna glida av taket. Som grädde på moset målades också alla kupor och ventilationsrör, även dessa i valfri färg.
Det där sista var nog det som fick mig att fundera lite allvarligare på att, om än ångestfylld, ta på mig en utgift för att få detta gjort. Bara tanken på att, än en gång, sitta i värmen och först skrapa bort all gammal färg på tre kupor och ett antal ventilationsrör, där allt sedan skulle målas, gjorde att jag upplevde det som en stor befrielse om jag kunde slippa detta slit.
 |
| Duktiga och trevliga "grabbar" utan höjdskräck. |
När arbetet med grannens hus var klart så gick jag fram till en av de som gjort jobbet och pratade lite med honom. Vi kom då överens om att han skulle komma och göra en besiktning av vårt tak om några dagar, för att sen återkomma med en offert.
 |
| Visst ser det ut som ett helt nytt tak. |
Allt som allt kommer det att kosta omkring trettio lakan, efter rotavdraget. Men det kan det vara värt!
Det gäller att sköta om det man har!
I totally agree with your last statement, indeed I often say to my family,'we haven't got much but what we have got we must look after!'
SvaraRadera