Lönsam promenad - 2015-11-15
Eva tyckte att vi skulle ta en promenad i det fina höstvädret. Till min förvåning föreslog hon att vi skulle åka till Billesholm och promenera runt på Söderåsens GK.
Många är ute i skogen för att att plocka svamp, kanske inte just nu, men annars, men Eva hade annat i tankarna. Avsikten var nämligen att vi skulle leta efter golfbollar.
|
Vandringen kan börja. |
Att göra det, är lite som en skattjakt. Med tanke på att en ny golfboll kostar upp mot trettio kronor, så känns det faktiskt som att hitta en tia eller tjuga varje gång du hittar en boll.
Vi parkerade vid sjuans green, som ligger längs ner mot Billesholm, för att därifrån försöka avverka hela banan till fots. Eftersom vi under ett tjugotal år själva varit medlemmar i klubben så hade vi en ganska klar uppfattning om var det fanns störst chans att hitta de eftertraktade bollarna.
|
Eva gjorde både det första... |
|
...och andra fyndet. |
En liten nackdel, nu på senhösten, är att det finns massor av löv överallt, under vilka det säkert finns en hel del bollar. Men, dom finns där och alla ligger inte under löven.
En hel del golfare utnyttjade det fina vädret och kanske undrade någon vad vi civilister gjorde där. Hade någon ställt frågan så hade jag bara förklarat att vi var ute och letade efter några av alla de hundratals bollar som vi blivit av med under våra år som medlemmar i klubben. Men, ingen frågade!
|
Ibland kom vi fram och visade oss. |
Att leta bollar innebär inte en helt komfortabel vandring. Du måste in i urskogen med alla grenar, omkullblåsta träd och andra faror som lurar där inne. Vi kämpade dock på framåt även om vi ibland hade några transportsträckor ute på banan, förbi platser där vi visste att det inte var lönt att leta.
|
Änder i dammen vi hål 13. |
Inne i skogen vid det tolfte hålet brukar vara en bra plats, men idag kammade vi noll. Däremot fann vi flera stycken bakom tolvans green, dit spelarna slagit sina inspel för långt och över hela greenen.
Vi fortsatte mot fjortonde hålet. Det är ett s k dogleg och i hörnan, där hålet svänger nästan 90 grader till vänster, finns det en liten svårtillgänglig dunge där det brukar finnas en hel del bollar. Innanför dungen ligger det ett hus, vars tomt nog också omfattar dungen. När jag var där inne och letade kom det fram en man som bodde i huset. Han undrade om vi letade efter bollar. Detta kunde vi inte neka till.
"Säljer ni dem", frågade han.
"Nej, vi spelar själv och som pensionär har jag inte råd att köpa bollar", svarade jag. Han kom då fram och gav mig två bollar, som han hittat på sin uteplats.
En mycket empatisk person, verkade denne trevlige man vara. Vi förde därefter en längre konversation, där mannen ifråga berättade att de nästan inte vågade vistas på sin uteplats på somrarna. Flera gånger hade golfbollar kommit farande, nästan ner i deras kaffekoppar. Vi beklagade naturligtvis detta och berättade att vi faktiskt var oskyldiga till dessa dåd, eftersom vi var medlem i en annan golfklubb. Efter ytterligare resonemang om inrikespolitiken, vädret och andra viktiga ämnen, skildes våra vägar i all vänskaplighet.
|
Eva ger sig aldrig. |
Nu var det dags att vandra vidare ner till bilen vid sjuan, men när vi passerade det elfte hålet råkade Eva se en boll som låg i bäcken. Den skulle naturligtvis hämtas varför Eva, med risk för liv och lem, hittade några stenar som hon kunde kliva på för att komma över till rätt sida av bäcken. Och, med viss ansträngning och med hjälp av en pinne, lyckades hon fiska upp den sista bollen för dagen.
När det gäller att hitta bollar är Eva lika duktig som en tryffelhund som letar tryffel.
|
Placerade i märkesordning. |
Vi åkte hem, tog en fika och jag tvättade av bollarna. Jag uppskattade att vi hittat ett femtontal, men det visade sig att det faktiskt var dubbelt så många. En tredjedel av bollarna var av märket Callaway, medan endast fyra var Titleist, det bollmärke jag helst spelar på om jag får välja. Nästan alla bollarna var i perfekt skick, så dagens promenad hade verkligen varit givande.
Idag förenade vi verkligen nytta med nöje!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar