Första golfrundan under nådens år 2017

Kallt och gråmulet, men lugnt - 2017-01-25
På DMI visade man att vädret under ett antal dagar, mitt i veckan, skulle bjuda på plusgrader.
Kvant och jag hade inte spelat golf sedan den 9:e december och båda två ansåg vi att vi fick ta tillfället i akt att testa hur kropp och golfswing kändes efter det långa uppehållet.

Vi inledde båda med var sin tallrik sparrissoppa.

Men, innan vi anträdde första hålet så åt vi lunch. Golfkrogen bjöd dels på sauterad lever och dels på raggmunk med stekt fläsk. Eftersom lever är en av mina favoriträtter så ville jag naturligtvis inte missa denna sällsynt serverade rätt. Som jag nämnt tidigare så bjuder krogen, The Clubhouse, dagligen på buffé med två varianter av husmanskost av hög kvalitet.
The Cluhouse är ett populärt ställe som verkligen är värt en omväg.

Jörgen har gjort det bekvämt för sig genom sitt köp av elvagn.

Så var det då dags att lämna den varma, sköna restaurangen för att ta oss an utmaningarna på banan. Med iskalla bollar, stela kroppar och avsaknaden av välbehövlig rull på våra utslag samt att banan spelades minst 200 meter längre än vanligt, så var våra ambitioner på vettiga resultat inte så höga.
Det började också med att vi gjorde enkla missar både vid utslagen och inspelen, men i takt med att vi gått några hål och kroppen började bli varm så började det kännas lite mer som vanligt.

Jörgen slår en hookad drive på det tionde hålet.

Efter de första nio hålen ledde Kvant med tre poäng. Han hade tolv och jag nio, vilket jag egentligen skäms att berätta. Men man ska vara ärlig, även om det kan vara pinsamt, förmanade mig alltid min salig mor. Att han ledde med tre poäng berodde också mest på att han gjorde ett turpar på det åttonde hålet. Så fick jag det sagt.

Jörgen spelar in på det sista hålet. 

Det var alltså cirka sex veckor sedan vi spelade golf senast och redan efter så pass kort tid märktes det att jag glömt en del av mina rutiner inför slagen. Det fick naturligtvis också negativa konsekvenser, som bidrog till våra dåliga resultat.
På sista hålet fick Jörgen ett telefonsamtal, som drog ut på tiden, varför jag spelade in och gick fram till greenen för att vänta in honom. Egentligen borde han bestraffas med ett eller flera pliktslag för detta osedvanligt grova etikettsbrott, men mina empatiska egenskaper gjorde att jag bjöd på detta.

Rondanalys, kaffe och kexchoklad efter ronden, som seden bjuder.

Väl tillbaka i klubbhuset kändes det verkligen i hela kroppen att vi gått en mil och slagit alldeles för många slag. Det berodde nog till stor del på kylan, men förmodligen också på att all träning är färskvara och att vi inte använt våra golfmuskler på länge.
Vid fikat efter rundan kom vi överens om att det varit, om än kallt och lite ruggigt, en nyttig genomkörare som en första start på säsongen. Trots sin ledning efter de första nio så blev det, som vanligt, jag som drog längsta strået. Jörgen slutade på 21 poäng och jag på 22.

Det gäller att visa var skåpet ska stå!