En man och hans garage

Garageportar kan dölja spännande saker - 2017-10-19
När jag är ute och kör eller ute på en promenad brukar jag titta på hus med tillhörande garage. Bara här i byn vet jag att det bakom många garageportar finns många spännande saker att beskåda. Om dessutom porten är försedd med en skylt som informerar om att det finns gasbehållare bakom dörrarna, så är sannolikheten stor att det också finns annat där inne som kan få en bilentusiast att kanske drista sig att oinbjuden knacka på.

Inte bara en Healey utan två!

Jan och jag träffas ibland på gymet. Varje gång säger jag att jag gärna vill komma hem en dag och titta i hans garage, men det har inte blivit av förrän nu häromdagen. Vi delar båda ett intresse för engelska sportbilar och har träffats massor av gånger på olika bil- och motorträffar.

Var sak på sin plats.

Har man ordning på grejerna behöver man inte leta efter dem.

Att Jan inte har tummen mitt i handen är ganska lätt att förstå. Inte enbart på grund av den uppsjö av verktyg och annan utrustning, som finns i hans garage, utan kanske framför allt för att han har helrenoverat inte bara en utan två stycken Austin Healey 3000. Den första, från 1964, blev han klar med redan i början av 90-talet. Jag glömde fråga hur många år det tog, men det måsta ha tagit några år för, om jag minns rätt så var objektet i ett bedrövligt skick.

När min renoveringsprocess befann sig i det här stadiet...

...hade jag ingen aning om hur mycket jobb som återstod innan jag nådde till slutmålet.

Av egen erfarenhet vet jag hur mycket jobb det är med en helrenovering. Ja, nu ska jag definitivt inte jämföra mig med Jan, som jämfört med mig visste vad han höll på med. Och, det som tog mig en vecka klarade Jan säkert av på en dag. Men i alla fall. Jag fick självklart hjälp med mycket, jag har ju som humanist noll erfarenhet av eller kunskap om tekniska ting.

Shrouden är all den plåt (av aluminium) som finns runt motorhuven.

Ta till exempel det här med att svetsa. Inte lätt! Och, för att göra det svåra ännu svårare, så är en del av karossen på en Healey tillverkad av aluminium. Om det är något som är riktigt svårt så är det att svetsa i aluminium. Jan berättar att han lagt ner hur många timmar som helst för att få den s k shrouden runt om huven att passa perfekt.

Elegant, ser ut som nytt.

Det måste var roligt att ha sådan kunskaper om tekniska ting att man kan prestera något liknande. Men, ytterligare en egenskap, utan vilken du aldrig under några omständigheter skulle bli klar med ett sådant här projekt, är tålamod. Som exempel berättade Jan om återställandet av instrumentpanelen, som har en yta av ädelträfanér. För att få den perfekt fick han hålla på att slipa, lacka och polera under flera veckor.

Vacker är inte ordet.

Perfekt passform överallt, nästan bättre än det var när den kom från fabriken.

Att det blir höga priser på den här typen av bilar beror inte minst på att de är just eftertraktade sportvagnar, men kanske främst på att en sådan här renovering är förenad med stora kostnader. Och, då räknar man i regel inte med alla de timmar som lagts ned i garaget på kvällar och helger, som de flesta av oss som håller på betraktar som en fritidssysselsättning. Istället handlar kostnaderna om inköp av saknade delar och hjälp med saker de flesta inte kan göra själv, som till exempel renovering av motor och växellåda, kromning och lackering. Förmodligen kostar det minst lika mycket och kräver lika mycket jobb att renovera en Amazon som trots detta inte betingar ett pris som är i närheten av vad en Healey säljs för. Jag beundrar därför särskilt de som renoverar och vårdar de bruksbilar jag växte upp med.

Jan och hans A-H 3000 1967.

Rent, snyggt och propert...

...både från sidan och framifrån.

Och, en elegant inredning.

Trots allt sitt jobb och alla vedermödor med renoveringen av sin 1964 års modell, så skaffade Jan ytterligare ett Healey-projekt för ett antal år sedan. Det var en 1967 års modell, som om möjligt var i ännu sämre skick än den första.

För att köra race krävs lite tåligare fälgar än vad ekerfälgarna är.

Nu är också den bilen färdigrenoverad och Jan har inte ens hunit åka till bilprovningen med den ännu. Från början hade nämligen Jan lite andra planer för det andra projektet. Han hade funderat på att bygga en raceversion av Healeyn. Men, allt eftersom arbetet fortskred och han närmade sig färdigställandet, så tvekade han att börja skära i framskärmarna för att få till de gälar som finns på raceversionerna.

Crosshoj?

Hjälmsamling.

Om jag förstått det rätt så började Jans motorintresse med motorcyklar. Han har fortfarande kvar några stycken, bl annat en Kawazaki, som han och hustrun var ute och åkte med tillsammans.
Men, när hustru Ulla tyckte det blev för jobbigt och klumpigt med alla kläder och hjälmar, så fick det bli starten på att skapa ett lite bekvämare färdsätt så att båda två blev nöjda.
Nu har Jan beslutat att sälja den ena av sina Healeys. Kanske upplever han det på samma sätt som jag och Eva gjorde när vi hade en Triumph TR2, en Morgan och en MGBGT i garaget, att det blev lite i mesta laget.

Tänk, två fina Healeys i ett och samma garage, vilken lycka!

När Jan kör tillbaka sin ena Healey, efter det att jag tagit mina foton på bilen ute i trädgården, så tackar jag för mig och kör hem och tittar på vår Morgan Roadster i garaget.

Och, vår Morgan är också fin, så det så!