Plötsligt ett himlafenomen.

 Juldagen levererade en oväntad sol på himlen - 2020-12-25

Efter det att ett tungt grått täcke legat över oss under lång tid, så blir man faktiskt både förvånad och glad när man upptäcker att det trots allt finns en sol, där ovanför.

                                    Skansvägen löper längs vattnet ända fram till hamnen.

Visserligen är Eva och jag ute och promenerar varje dag, oavsett hur vädret är, men det är ju ganska mycket enklare att komma över sin bekvämlighetströskel när det är hyfsat väder. Vi bestämde oss därför att istället för att knalla runt här uppe i byn, så skulle vi ta en promenad  nere i Barsebäckshamn.

                                            Huset ligger med helt fri sikt ut över Öresund.

                                            Utsikten från huset på andra sidan skansvägen.

Ganska ofta är vi här nere, men då nästan alltid när vi tar en tur i vår Morgan. På skansvägen ligger också ett gammalt fint hus med snickarglädje. Varje gång vi passerar det säger alltid Eva att det vore ett utmärkt ställe att driva ett café i trädgården under sommarmånaderna.

                                            Ingen trängsel i hamnen, men båtar fanns det.

Vår promenad fortätter på skansvägen i nordlig riktning. Snart är vi framme vid hamnen och ser att det fortfarande finns båtar i vattnet. Det är nog fiskare, som med all säkerhet fiskar året runt. Ibland finns det också möjlighet att köpa fisk direkt från båtarna när fiskarna kommer tillbaka till hamnen efter att ha vittjat sina nät.

                                                                        Stämningsfullt.

Ute på stenarna, nära stranden med Öreundsbron i bakgrunden, samsas "ålakråkorna" med svanarna om utrymmet.

                                                                Julpyntad trädgård.

                                  En sten bland alla de andra, men tydligen inte vilken som helst.

Efter att ha promenerat från den sydligaste delen av byn så långt vi kan komma i byn i norr, vänder vi och går en annan väg tillbaka längst till söder igen. Byn är faktiskt ganska långsträckt och trots vi varit här många gånger upptäcker vi ändå nya hus och platser, som vi inte noterat tidigare.

                                                            Ingen dålig villa, eller hur?

När vi knallat runt tillräckligt länge upptäckte Eva att vi passerat de 10000 steg, som är ett absolut minimum som hon ska gå varje dag. När vi var där ute på sydspetsen av byn, så tyckte hon därför att vi kunde ta oss upp till parkeringsplatsen igen och inleda hemfärden. Härute, bara ett femtiotal meter från vattnet, ligger en förmodligen ganska nybyggd kåk i det större formatet.

                                                               Imponerande byggnader!

Visserligen så var det inte bara vatten och natur, som fanns i den stora villans utsikt, för än så länge ligger Barsebäcksverket kvar. Men, om jag förstått det rätt så är det bara en tidsfråga innan det ska jämnas med marken.

Vår juldagspromenad var till ända och strax var vi hemma i värmen framför brasan igen.

En skön promenad i vackert väder och vackra omgivningar!