Två banor på två dagar - 2021-08-17/18
Var lätt att hålla sig för skratt idag!
När vi drog iväg klockan åtta på morgonen var vädret inte precis uppmuntrande. Jag hade kollat väderprognoserna hela veckan och för en gångs skull hade meteorologerna rätt. Det blev regn!
Så här ska det se ut, när man spelar golf!
Men vi hade bokat både starttider och boende och enligt riktiga golfnördar finns det inget dåligt väder utan bara dåliga kläder. Det fanns alltså ingen återvändo för nu skulle det spelas golf! Det regnade ganska kraftigt de sju-åtta första milen, men det minskade alltmer efterhand. Och när vi kom fram till vår första destination, BOA Golfklubb i Olofström, så blev allt bättre. Blekinge kan man lita på!
Snart redo för spel.
En liten stund efter vår ankomst anlände också Kirsten och Bertil, golfkompisar från Vasatorp. Efter en stund hade de fått ordning på sin omfattande utrustning, där ingenting saknades för någon oförutsedd händelse.
Lagom mjukstart, ett hål utan vatten och inte så många bunkrar.
På BOA fick vi användning för vårt golfhäfte, vilket innebär att vi får spela banan för halv greenfee. För Eva och mig fick vi därför endast betala 500:-, varför vi också hade råd att kosta på oss en fika innan det var dags att pegga upp på första tee. Jag vill också betona det trevliga bemötande vi fick både i receptionen och i restaurangen. Sådant är bra PR för vilken klubb som helst.
Det är brukligt att den med lägst handicap slår ut först på första hålet, så därför fick Bertil göra så.
Eva och jag har spelat banan en gång tidigare, då tillsammans med paret Kvant, även de från Vasatorp. Då minns jag att när vi peggat upp på första hålet, så kom det ett skyfall, som gjorde att vi fick vänta en stund innan vi kunde sätta igång. Idag däremot så sken solen!
Inte många träd i vägen, men Bertil lyckades trots detta hitta ett!
BOA GK har en parkbana, som är i mycket bra skick. Den är lätt att gå utan några större höjdskillnader och inte speciellt långt mellan hålen. Svårighetsgraden var också på en nivå som passade oss bra. Till skillnad från när vi spelar på vår hemmabana, så var här inget som spelade varken bakom eller framför oss, varför vi kunde skrida fram på banan i ett behagligt tempo.
Ett litet vattenhål på banan.
Alla i bollen spelade faktiskt ganska bra och humöret var därför på en nivå, då alla kunde prata med varandra. För egen del är jag inte speciellt pratsjuk, när golfen inte går som jag vill. Jag har emellertid slutat med att kasta klubbor vilket tyvärr kunde förekomma under mina yngre år. Efter att vi spelat elva hål så fanns det en kiosk med självbetjäning. Här kunde vi ta en liten paus, dricka en kopp kaffe och äta en macka. Detta utan att störa någon som kom efter oss.
Det blev att ta fram paraplyerna till slut.
Vi hade väldigt bra golfväder nästan ända till slutet. Men det visade sig att en del av det trista väder vi hade när vi körde från Löddeköpinge, nu hade nått även till Blekinge. Det var dock inte värre än att det ändå gick att spela utan alltför mycket problem.
Incheckning på Ronneby Brunn.
När rundan var slut så regnade det fortfarande lite. Vi skyndade mot bilarna för att lasta in våra grejer och glada och nöjda med dagens spel såg vi fram mot restan av dagen och kvällen. Natten skulle tillbringas på Ronneby Brunn, där vi senare på kvällen skulle inmundiga en trerätters middag.
Solen kom tillbaka och vi kunde sitta på balkongen.
Vårt rum skulle, enligt receptionisten, ligga uppför den korta trappan och sedan en liten bit till vänster. Den "lilla biten, var nästan längre än ett parfyrahål och med både golfbag och väskor, blev den långa promenaden ganska påfrestande. Alla mina medspelare var utrustade med vattentäta golfbagar, något jag som pensionär naturligtvis inte kunnat unna mig. Mina klubbor och resten av alla prylar i bagen var därför genomvåta efter regnet, varför jag fick tömma ut allt och låta det torka. Men, efter en varm dusch och torra kläder var jag dock redo att träffa resten av sällskapet för en drink innan middagen.
Förväntansfulla ungdomar.
På grund av restriktionerna, som råder p g a pandemin så hade restaurangen begränsade öppettider. Vi kunde välja mellan att äta klockan arton eller nitton, då restaurangen slutade servera klockan tjugo. När vi kom vid sjutiden på kvällen fanns det förvånansvärt mycket folk i restaurangen, med tanke på att det var mitt i veckan och semestrarna på väg att ta slut. Vår servitör var en riktigt trevlig man, som lämnade matsedlar och rekommenderade viner. Vår förrätt, som alla valde, var en skagencanapé på kavring. Till huvudrätt valde alla utom jag lågtempererad ryggbiff. Själv föredrog jag Pocherad hälleflundra med hummerskum. Till dessert kunde man välja antingen Créme brulée eller ljummen chokladfont, goda båda två. Alla var väldigt nöjda både med mat och betjäning denna kväll!
Greenfeen för denna bana ingick i våra golfpaket på Ronneby Brunn.
När vindrickarna i sällskapet äntligen druckit upp allt som fanns i flaskorna, så tog vi, innan läggdags, ännu en liten pratstund på balkongen. Men, det var en ny dag i morgon och även om golf inte är en speciellt ansträngande sport, så blir man faktiskt ganska slut på kvällen efter en hel dag på banan, utsatt vädrets makter. Imorgon var det dags för en ny golfrunda, nu på Ronneby Golfklubb och då gäller det att vara utvilad och fit for fight.
Ingen vidare tee på först hålet.
Ronnebys bana var helt annorlunda jämfört med BOA. Kvaliteten var, för det första, inte alls i nivå med hur det var på BOA. För det andra var banan i Ronneby mycket kuperad, med berg i dagen och många dolda hål, där vi knappt visste åt vilket håll viskulle slå.
Bertil har tagit sig upp till utslagsplatsen.
Det var mycket upp och ner och med gårdagens runda fortfarande i kroppen så började mitt diskbråck i ryggen göra sig påmint. Både Bertil och jag spelade mycket sämre än dagen innan medan tjejerna verkade klara av svårigheterna bättre. Resultaten blev efterhand allt sämre och när det till slut började regna även här, så tappade i alla fall jag lusten. Tyckte det var skönt när ronden var avklarad.
Nog ser de lite slitna ut, eller hur?
Men, trots allt så var vi överens om att vi hade haft en trevlig minisemester, även om vi kanske inte kommer att rekommendera denna banan till de vi känner. Kanske, som Eva sade, att om vi spelat den flera gånger så hade det nog varit lättre att få till ett bra resultat, även här. Innan vi återvände till Skåne tog vi en avslutande fika och summerade vår lilla utflykt, samtidigt som vi lite smått började planera för nästa minitour någonstans i Skåne.
Det blev ryggövningar på gymet för mig dagen efter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar