Wittsjö GK har många trevliga hål...

...utom kanske det 17:e - 2014-08-09/10
Tillsammans med tre andra par åkte Eva och jag iväg till Wittsjö GK. Här skulle vi spela två rundor golf där greenfeen ingick i ett paket som också inkluderade middag, övernattning och frukost.

Morgan +4SS av 2011 års modell.

Det första som fångade min uppmärksamhet, när vi rullade in på klubbens parkeringsplats var en ljusblå Morgan. En sådan passerar man inte utan att ta en närmare titt. Självklart så antastade jag ägaren. Han heter Thord och är från Bromma. Besöket på Wittsjö GK innebar inte att han skulle spela golf, han var endast där för ett kort break och lite mat på sin färd hem till Stockholm. Han berättade att han varit på Le Mans med sin Morgan och att resten av familjen hade åkt som följebil i deras bruksbil. Thord var också medlem i den svenska Morganklubben och vi hoppades att kunna träffas igen på något årsmöte i framtiden.

Bertil och Håkan slår bollar.

När vi checkat in på klubben fick vi veta att vår starttid var framskjuten en timme på grund av att det varit dimma på morgonen och starten för det pågående klubbmästerskapet därför hade fått skjutas fram. Som lite plåster på såren fick vi ett antal poletter så att vi kunde köpa bollar att använda på drivingrangen.

Gemensam lunch på restaurangen veranda.

Även jag slog några bollar trots att jag inte alls gillar att stå och träna på rangen. Det brukar oftast gå dåligt och det är onödigt att tappa självförtroendet redan innan man går ut på ettan. När vi slagit klart så beslöt vi att äta en enklare lunch för att ha kraft nog att orka gå vår golfrunda.

Första hålet. Ett svagt dogleg höger med upphöjd green.

Efter lunchen var det fortfarande drygt tjugo minuter innan det var dags för oss att slå ut på ettan. Vi slog oss ner bakom första tee för att studera hur hemmaspelarna gjorde sina utslag.
Spelet för mig började ganska bra, men mitt under första nio tappade jag allt spel och hade tre lösa hål i följd. Ett litet ljus i tunneln uppenbarade sig på nionde, ett par fem, där jag lyckades med konststycket att göra en birdie. Även fortsättningsvis spelade jag stabil golf, men när vi skulle slå ut på sextonde blev vi dränkta av ett skyfall och beslöt att avsluta ronden där och då.

Damerna, som gick i bollen framför spelade både 16 och 17, då tre av dem gick av banan. Den enda som fullföljde var min Eva, som såg ut som en dränkt katt när hon kom in på sista hålet. Vi packade snabbt ihop våra grejer och åkte till Ubbalt, som är ett gårdshotell som ligger i närheten.

Snart dags för middag.

Det fortsatte att regna kraftigt när vi checkade in på hotellet. Jag fick springa flera omgångar med paraply för att hämta in våra golfbagar och övernattningsgrejer till rummet. Efter en drink och lite snack i ett samvarorum så blev klockan halv åtta. Regnet hade precis upphört och vi samlade på gården för att gå in till restaurangen.

Det verkar inte ha gått så bra för Håkan.

På menyn stod fläskfilet med klyftpotatis och när jag bad om lingon, som jag har som tillbehör oavsett vad jag äter, förutom soppa, så kom servitrisen snabbt in med en liten skål med dessa goda bär. Maten smakade alldeles utmärkt och efter ytterligare snack och analys av dagens golfrunda i samvarorummet så drog sig alla tillbaka för natten.
Ny dag och ny golfrunda. Efter en god frukost och utcheckning från hotellet åkte vi den korta biten tillbaka till golfklubben. Vi skulle starta vid tiotiden och idag kom vi iväg vid rätt starttid.
Precis som dagen före hade jag en djup svacka under några hål under första halvan av ronden. Kände mig ganska missmodig tills jag lyckades bra igen på nionde hålet. Visserligen ingen birdie denna gången, men ett par räckte för att muntra upp mig.

En hel ocean framför mig.

Därefter spelade jag som i trance de nästföljande sex hålen där jag gjorde en bogey och resten par. Hur kan det skifta så? På 16:e blev det en dubbelbogey och hålet efter, som jag fasat för hela dagen, stod näst i tur. Det 17:e är ett par trehål. Det är visserligen bara 135 meter, men det är vatten hela vägen mellan tee och green, och ser ut att vara hur långt som helst. Jag fick i efterhand reda på att grabbarna framför hade slagit ut med träsjuor. Dels har jag ingen sådan klubba i bagen, dels borde en järnsexa räcka, tyckte jag. Naturligtvis duffade jag första slaget och bollen nådde inte riktigt över vattnet. Jag fick därför slå en ny boll, återigen med sexan, som kom upp på green, men långt från hålet. Tyvärr treputtade jag sedan och blev lös på hålet.
Efter slutförd rond fick jag dock ihop 32 poäng, något jag var ganska nöjd med.
Vid fikan efteråt kunde vi konstatera att, förutom gårdagens regnskur, så hade vi haft en trevlig vistelse tillsammans. Nästa, lite större event tillsammans, blir i oktober då vi alla åtta åker till Spanien för en veckas höstgolf och får lite sol i ögonen inför senhöstens och vinterns dystra mörker.

Golf kan stundtals vara riktigt roligt!