Från kust till kust.

Var det här säsongens sista outing? - 2018-10-13
Brittsommar i Skåne hela helgen! Sådana "extradagar" måste utnyttjas på bästa sätt! Och vad kan vara bättre än en lite längre utflykt i en Morgan? Så fick det bli. Efter att de flesta av våra Morganutflykter lett oss till Kullahalvön eller Bjärehalvön, bland annat för att vår dotter med familj bor i Viken, tyckte vi nu att det var dags att dra oss österut, mot Österlen.

Så smalt och pittoreskt som möjligt.

Tillsammans med Anita och Ola i sin orangefärgade Roadster och med var sin termos kaffe i bagaget, letade vi oss på småvägar fram mot Sjöbo, som lär utgöra porten till Österlen.

Hur kör vi vidare?

När våra kunskaper om småvägarna tar slut tvingas vi till ett kortare stopp för att gemensamt, med hjälp av detaljerade kartor, hitta nya. Under sådana här outings har vi absolut ingen brådska. Desto längre tid det tar att komma fram till de tänkta målen, desto bättre. När vi färdas i en Morgan är det resan och inte slutdestinationen, som är det viktiga.

Ola passade på att kolla efter svamp.

Vid lite längre bilturer så händer det att man blir varse att det är dags att hitta ett lite undanskymt ställe för en kortare promenad. Ola hade vi vårt förra stopp önskemål om att vi skulle stanna, när vi hittade någon plats som verkade lämplig för hans trängande behov. Längs den lilla vägen hittade vi strax ett bra ställe för ytterligare en liten paus, innan vi i lagom takt kunde fortsätta vår färd i riktning mot Sjöbo.

Köpstopp!

I Sjöbo var vi tvungna att köra genom hela samhället för att komma vidare på de vägar vi valt. Det passade väldigt bra eftersom vi också letade efter ett café. I bagaget fanns endast kaffe och för en fika längre fram krävdes även lite att sätta tänderna i. Vid utfarten av byn hittade vi det vi sökte. Vi skickade iväg damerna för att köpa kaffebröd, medan Ola och jag betraktade folklivet från parkeringsplatsen. När vi stod där kom det helt plötsligt en liten företagsbil in på parkeringen. Föraren klev ur och berömde våra fordon, som vi naturligtvis fick berätta en hel del om. Kul när folk är intresserade, även om en del trot att våra bilar är MG:s, vilket dock inte personen i fråga gjorde.

Som gjort för vidare granskning.

Våra codrivers återkom efter en stund med några påsar från caféet och vår färd kunde fortsätta. Det är otroligt så många små byar med konstiga namn det finns ute på landet. En av dem heter Lövestad, där vi bestämde oss för att stanna en stund. Framförallt berodde detta på att vi upptäckte något som väckte vårt intresse. Här upptäckte vi nämligen något som heter Spiken i kistan. Det visade sig vara ett mycket spännande ställe.

Alla tre husen ägs av Emil Ibjer, ägaren till Spiken i Kistan. Bostaden är det röda huset.

Jag associerade direkt till Salvage Hunters, ett program jag brukar titta på på Discovery Channel. Det är en antikhandlare i Wales, som heter Drew Pritchard, som är ute och besöker slott och herrgårdar, nedlagda fabriker och andra antikhandlare, där han köper upp en mängd olika saker. Han säljer sedan, bland annat via sin hemsida, till designers, restauranger, samlare, butiker m fl över hela världen.
Här fanns mycket att titta på.

Intressant och trevlig person.

En del av butiken verkade vara från en gammal järnhandel. Det fanns flera kaminer, från 65000 kronor och neråt. Radioapparater, radiorör, lampor, speglar och you name it på flera våningar.
Ägaren som väl var i cirka femtioårsåldern startade verksamheten för 18 år sedan. Han levde verkligen sin dröm och berättade att hela hans bostad endast innehöll möbler och annat från 40- 50-talet. Sin TV hade han slängt ut för tolv år sedan. Dock, beklagade han sig, var han tvungen att ha en dator och en mobiltelefon, för att kunna sköta sina affärer.
Detta är ett ställe som definitivt värt ett besök! Hemsidan heter www.spikenikistan.com

Utefika i den varma höstsolen.

Rakt över gatan hittade vi några bord och bänkar, där vi kunde intaga vår fika. Tjejerna hade köpt både frallor och chokladbollar. Här kunde vi också ta fram kartan för att bestämma hur och vart den fortsatta resen skulle gå. Nästa mål på resan beslutades bli Kivik.
Naturligtvis var vi intresserade av att ta en titt på den jättelika äppeltavlan. Men, då vi inte visste var den fanns, trots att det stått i dagstidningarna, så följde vi skyltarna mot Kiviks Musteri. Här hittade vi ingen äppeltavla utan istället en butik som verkade vara en miniversion av Border Shop. Dock med den skillnaden att den starkaste dryck man kunde hitta här var cider med en alkoholstyrka av 1,3%.
Trots detta inhandlades det en hel del äpplemust, som också fanns i en glutenfri variant till vårt barnbarn Elias.

Motivet på äppeltavlan var Stenshuvud.

Men självklart skulle vi ta en titt på äppeltavlan innan vi åter drog västerut. Vi fick oss berättat att den fanns i hamnen varför vi styrde kosan åt det hållet. Här var det liv och rörelse och parkeringsplatserna var i det närmaste fulla av bilar. Det fanns en massa stånd där man kunde få sig till livs både det ena och andra, men huvudsakligen handlade det om äpple i någon form.

Lincoln Continental. Tror jag då det stod Continental på sidan.

Mercedes Coupé i all sin glans.

Med tanke på det fina vädret tyckte vi det var underligt att vi inte mött en enda sportbil på hela vår resa från kust till kust. På parkeringsplatsen i Hamnen och vid sidan av ett av stånden upptäckte vi dock några andra fina bilar, dock inte med engelska rötter.

På hemvägen stannade vi, som brukligt är, vid Nostalgimacken i Harlösa.

När vi strosat omkring i hamnen en stund, dock utan att falla för frestelsen av korvar och ålmackor,
tyckte vi att det var lämpligt att återvända västerut. Solen stod lågt och den skulle vi ha mitt i ansiktet under hela återresan. Båda våra Morgans är utrustade med ett option i form av solskydd. Det är sällan de kommit till användning, men idag gjorde de verkligen stor nytta.

På hemvägen fick Anita och Ola välja vägar.

På de vägar vi valt var trafiken mycket måttlig och vi kunde cruisa fram i runt 70 km i timmen hela vägen. En lagom och behaglig takt när man vill att resan ska vara så länge som möjligt.

En alldeles ypperlig dag!