Hembygdsparken

Promenadvänlig oas i Ängelholm - 2019.01.06
Nu var helgerna till ända och inga obligations låg framför oss. Med all mat och godis, som är förknippade med jul- och nyårshelgerna, finns all anledning göra ett uppehåll med bokläsning och TV-tittande till förmån för lite enkla, men dock kroppsliga aktiviteter. Att spela golf är för närvarande inget alternativ, men för att ändå få lite feeling för den kommande säsongen kör vi ibland upp till Dormy i Ängelholm och införskaffar lite prylar, som vi inte visste att vi behövde. Shoppa kallas det!

Fågeldammen är det första vi ser.

När besöket på Dormy är avklarat har vi vid flera tillfällen haft hembygdsparken i Ängelholm som nästa mål för utflykten. Normalt sett finns här både restaurang och våffelstuga, men dessa är stängda under vintern. Men fika kan vi göra någon annanstans.
Förutom att det är mysigt att promenera i parken och titta på ett och annat, inte alltför exotiskt djur, är att det finns många Pokemonställen. Ja, vi håller faktiskt på lite med detta, egentligen helt meningslösa spel. Men, vitsen är att man måste vara ute för att hitta dessa ställen samt att man blir premierad för hur långt man går under en vecka. Så, nästan precis som med golf, så får man lite förströelse och inte bara en enformig promenad, som man anser att man bör göra för att hålla sig i form. Socialstyrelsen rekommenderar att man ska gå cirka 10000 steg om dagen för att ha en rimlig chans att överleva. Och, 10000 steg är långt, närmare en mil.

Rofyllt!

I anslutning till hembygdsparken rinner också Rönne å fram i sakta mak. Beroende på hur långt man avser att gå, så kan man på flera ställen i parken gå ner till ån och följa den en längre sträcka.

Trivs tydligen bra i både gyttja och kyla.

I parken finns saker för både barn och vuxna. Att titta på djur är väl intressant för båda kategorierna, men vid vårt besök fanns bar grisar, fåglar i dammen och höns, som också är fåglar, i sina burar. Tidigare har vi också sett massor av rådjur och hjortar och undrade också var de tagit vägen.

Entren till Pytteskogen.

Lekplatsen för barn är ofta full av barn och föräldrar under helgerna, där vissa sitter och grillar eller har pick-nick på härför avsedda platser. Och, så finns det naturligtvis Pytteskogen. Det är en ganska lång stig genom skogen där det finns mycket för ungarna att titta på och leka med.

Det var nog inte helt smärtfritt att hamna där!

Den här gillade jag.

Längs stigen finns det spännande saker att titta på både på marken och uppe i träden. Det finns också tänkvärda ord, som barn formulerat och som finns uppspikade på träden längs slingan.

Så kunde det se ut när det begav sig.

Att titta genom fönstret är i alla fall gratis.

När väl promenaden genom Pytteskogen är avklarad och alla de Pokemonstopp som finns längs vägen hade besökts, så återkommer vi tillbaka till själva parken. Här finns flera mindre museer, som säkert kan vara värda ett besök, men som också är stängda vintertid.

Ser väldigt fint ut.

När vi fått nog så drog vi oss mot parkeringsplatsen, för att åka vidare till något ställe där vi kunde fika. Vi passerade då friluftsteatern, som nyligen renoverats och, till skillnad från Fredriksdals motsvarighet i Helsingborg, försetts med tak.

Det var söndag och då brukar det arrangeras tipsrundor i parken, där behållningen från deltagarnas startavgifter brukar gå till välgörenhet. Thomas Pyk, min gamle skolkompis från Handelsgymnasiet, brukar vara en av dem som ställer upp och har hand om det. Han hade varit där tidigt och verkade frysa väldigt. Vi frågade honom om det fanns något annat fikaställe, eftersom vi nu varit på Mormor Olgas cafe ett antal gånger. När vi stod där och pratade kom även Thomas fru Bibbi, som på stående fot bjöd hem oss på kaffe hos dem. Vi ville dock inte komma till dem tomhänta utan letade oss, med hjälp av vår GPS i bilen, fram till Nisses konditori, som tydligen är en institution i Ängelholm. Laddade med både semlor och fyra andra mycket kaloririka skapelser hittade vi slutligen fram till Pyks, där kaffet var klart och en Thomas som slutat frysa. Vi hade varit i Skottland tillsamman i våras och nu blev det snack om vi skulle göra en ny resa med golfklubborna i bagaget.

Det lutar åt Irland!