Påställning och besiktning

Efter fem månader i dvala är säsongen här - 2020-04-01

Yrvaken?

Dan före dan, d v s den 31:a mars gick jag ut i garaget, tog av "pyjamasen", satte på hjulen och hissade ner bilen från pallbockarna. Dagen efter var det nämligen dags för den årliga kontrollen hos bilbesiktningen. Tid var beställd hos Carspect här i Löddeköpinge, ett ställe jag anlitat tidigare och som jag då var väldigt nöjd med.

Det behövdes två personer för den här konstiga bilen.

En dryg halvtimme före besöket drog jag iväg några mil för att värma upp motorn och kolla att alla lampor och sådant fungerade. Flera dagar, tidigare i veckan, hade vädret varit fint med blå himmel och sol, även om det varit kyligt. Men, när jag körde ut ur garaget, så möttes jag av ett tätt duggregn. Sidorutorna hade jag inte monterat så det blev en lite kylig biltur innan jag parkerade i väntan på att bli insläppt för besiktning.

I en låg bil är det svårt att se var hjulen befinner sig.

Ansvarig på Carspect den här dagen var en trevlig kvinna. Till sin hjälp, eller om det var någon nyanställd som skulle läras upp, var också delaktig i kontrollen. Besiktningen började med att de båda skulle ta en kortare tur med Morganen. Men innan de körde iväg ville man göra vissa kontroller, som t ex att kolla upp chassinumret. Det finns på en plåt under huven, men hur huven skulle öppnas gick men bet på, det fanns ju ingen spak under instrumentpanelen, som det gör i vanliga bilar. Jag fick då förklara och hjälpa dem med att ta bort "livremmen" och öppna ena huvsidan, under vilken chassiplåten finns. Nu vet dom det till nästa gång de får besök av en Morgan. När allt var klart och de skulle köra iväg hoppade kvinnan käckt och glatt in på vänstersidan innan hon upptäckte att där inte fanns någon ratt. Hon gjorde snabbt ett "lappkast" och hamnade slutligen på the right side i bilen.
De körde iväg, inte långt för det var kallt och blåsigt, för att slutligen smyga in bilen på liften.

Hög servicegrad då jag bjöds på en cappuccini medan jag väntade.

Under tiden besiktningen utfördes, kom jag i samspråk med en annan person som skulle boka tid. Det blir ju alltid frågor om bilen när man pratar med en, som det visade sig vara, likasinnad. Han hade visserligen en jänkebil, en Crown Victoria, men trots det så var jag artig och trevlig mot honom. Han hade också, precis som jag har, en moped och vi kom överens om att träffas på bilträffen i Vikingabyn någon tisdag framöver.

De brukar ha fullt upp vid den här årstiden.

Resultatet vid besiktningen blev som förväntat, blankt papper. Fattas bara annat, med ett fordon som blir omhuldat som ett litet barn. När jag nu ändå var ute i byn tog jag tillfället i akt att besöka English Car Care, för att där beställa tid för min biannually service av Mr Brum. Det är min namne, Kenneth Nilsson, som brukar ombesörja detta under bevakning av mina falkögon.

En släkting, som också ska servas.

En ganska kaxig nummerskylt!

Det visade sig att jag kom precis när de hade lunchrast. Det skulle dröja dryg en halv timme innan de var tillbaka och så länge orkade jag inte vänta. Däremot tog jag en sväng på gården, där det alltid brukar finnas lite spännande bilar, alla engelska. Och, som vanligt fanns det några stycken som väckte mitt intresse, av en eller anledning.

Tillbaka hemma i värmen.

Jag körde därifrån och tog ytterligare en liten tur på någon mil innan jag vände tillbaka hem och ställde in Mr Brum i garaget igen. En längre tur får vänta tills vädret blir lite behagligare.

Säsongen har härmed startat!