Först till kvarn - 2024-05-11
Nu verkade våren ha kommit på allvar. Eftersom det, trots perfekt väder, inte fanns något golfspel på agendan denna dag så ägnade Eva och jag, mest Eva, lite tid med att försöka få trädgården i någorlunda skick inför utesäsongen.
"ja, jag är redo att dra!"
Strax efter lunch hade vi, i stort sett, hunnit med det vi föresatt oss att klara av och Eva tyckte nu vi skulle ta en tur med Morganen. Ett snabbt samtal till Ola i Bjärred, som också slet i sin trädgård på order av Anita, med en fråga om de ville hänga på. Det var inga tveksamheter hos någon av dem, så en dryg halvtimme senare dök de upp utanför vårt garage.
En mörk bil passar bättre bland rapsfält.
Normalt sett brukar vi inte ha några bestämda mål vid våra utflykter utan vi hittar vägar som är lämpade för våra bilar, det vill säga smala, kurviga och asfalterade. Och, på sådana kan man ju köra hur långt som helst. Nu var det inte meningen att det skulle bli någon längre tur, då någon hade en tid att passa senare på eftermiddagen. Men ett fikastopp hade vi liksom tänkt skulle ingå i programmet.
Jag fick nästan med hela möllan på fotot.
Eftersom vi just då befann oss i närheten av Marieholm slog det oss att det i närheten fanns ett ställe som vi tidigare besökt. I närheten av en by som heter Reslöv finns nämligen ett fikaställe som är beläget i en kvarn. Detta är inte en gammal mölla som legat här under lång tid. Den är tvärtom nybyggd, sedan ett antal år tillbaka av ägaren själv, som uppfört den från grunden. Vingarna ligger färdiga vid sidan om kvarnen och ska snart monteras med hjälp av en kranbil. Strax intill kvarnen finns också en stor gård där det finns ett hembygdsmuseum, som drivs av samma person som byggt möllan.
Damerna är redo att äta och Ola letar efter sina solglasögon.
Utbudet i caféet är väl inte översvallande, men kaffe, varm korv, våfflor och mjukglass är emellertid alldeles tillräckligt i våra ögon. Vid kaffet berättade jag att en annan av våra bilkompisar föreslagit Eva och mig en tur på Österlen, med övernattning i Kivik och att Ola och Anita också var välkomna att föla med. Den här lilla minisemester kommer att ske inom någon vecka innan alla turister invaderar hela trakten. När vi ändå är i området är det troligt att det också blir ett besök på bilmuseet i Simrishamn. Det har hänt mycket där de senaste åren.
En ny väg för Eva och mig.
När vi hade pratat färdigt och kaffet var uppsprucket var det dags att lämna den fina kvarnen och återvända till respektive hem. På hemvägen var det Anita och Olas tur att välja väg och mot alla odds så fungerade det faktiskt riktigt bra.
Nu ser vi fram mot Österlen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar