Minisemester med tre dagar golf

Vi skulle vara fyra men blev bara två
Resan till Ekerum på Öland var egentligen tänkt som ett 60-årsfirande.

Det var våra kompisar Eva och Jörgen i Viken som, för någon månad sedan, undrade om vi ville åka med till Ekerum för att där fira Evas sextioårsdag med golf i dagaran tre. Det ville vi. Min hustru Eva lyckades ta ledigt från jobbet och jag, som egen företagare, gör ju som jag vill.

Eva och Jörgens ena dotter väntade sitt andra barn, som enligt planerna skulle möta världen två veckor före Ölandsresan. Men, det drog ut på tiden så Eva och Jörgen, som lovat ställa upp med barnpassning av dotterns första barn, när födseln skulle ske, fick kalla fötter och tvingades ställa in resan. Så min fru Eva och jag fick fira Eva i Vikens födelsedag själva på distans. Men det gick bra det också.

Tidig väckning och golf på Nybro GK- torsdag 2010-09-16

Svärfar Olle, som skulle passa huset och spela golf på Öresunds GK, kom redan på onsdagskvällen. Han brukar passa våra hus när vi eller våra barn är ute och reser.

Inför uppresan hade jag bokat starttid på Nybro GK klockan 1300, så redan 0630 var det uppstigning, frukost och packning av bilen.

Prick klockan 0800 drog vi iväg. Det är skönt att ha gott om tid. Eftersom vi skulle mellanlanda i Nybro åkte vi via Växjö, där vi också stannade för att göra lite inköp och titta lite på stán. Trots att jag för många år sedan jobbade i Växjö som konsult på Skogsägarna (numera Södra) under tretton månader, kände jag inte igen mig i staden förrän vi kom in i centrum. Otroligt vad allt ändrar sig.



Vägen mellan Växjö och Kalmar, som är cirka 10 mil lång, är nog en av de tråkigast sträckor jag åkt. Skog, skog, skog och ännu mera skog på en alldeles spikrak väg. När vi närmade oss Nybro så hamnade vi vid ett flera kilometer långt vägarbete, som det tog lång tid att komma förbi. Nu var vi faktiskt i tidsnöd för vår starttid. När vi såg skylten till golfbanan svängde vi av huvudvägen in på en mindre väg. Tro det eller ej, men här hamnade vi vid ett nytt vägarbete och fick vänta ytterligare vid ett tillfälligt uppsatt rödljus.



Nybro GK:s klubbhus med restaurang



Vi hade visserligen en kvart på oss innan start, men vi hade tänkt äta lunch innan vi knallade ut på banan.

Nu visade det sig emellertid att det nästan var folktomt på banan så i receptionen fick vi beskedet att vi kunde gå ut när det passade oss.

Vi laddade därför upp i lugn och ro med lunch i form av en välsmakande laxpudding och efterföljande kaffe.

Nybro GK är en typisk landsortsklubb där alla känner alla och med ett enkelt men funktionellt klubbhus och restaurang. Det är stor skillnad mot vår hemmaklubb Vasatorp som har drygt 2500 medlemmar och där vi inte känner speciellt många.



Det fanns vatten även här



Banan är en typisk skogsbana. Den var i bra skick och mycket trevlig att spela samtidigt som vädret var helt OK. Det blåser ju sällan speciellt mycket inne i skogen. Jag rekommenderar den gärna till andra golfare, som råkar ha vägarna förbi. De hade också greenfee för äkta makar så istället för 300:- per person kom vi undan med 230:-.

Här spelade jag min bästa runda under våra tre golfdagar. Poängen som blev 28 är inte mycket att skryta med men så lite som 29 puttar har jag inte ofta.

Efter rundan drog vi vidare till Ekerum där vi checkade in på hotellet kl 1830.

Lägenheterna fanns inrymda i långa längor

Vi bodde i en liten lägenhet med vardagsrum/kök och två sovrum. Det var väldigt bra standard och  vardagsrummet, som var möblerat med möbler i engelsk stil (passar en anglofil som mig), innehöll både matbord och soffgrupp. Inte nog med det, det fanns också Viasat Golf på TV:n, vilket var en höjdare.

Mysigt vardagsrum i engelsk stil och med kakelugn

Klockan 2000 gick vi till restaurangen och åt en halvtaskig middag där entrecoten inte var något att skriva hem om.
Redan 2130 hade Eva somnat. Jag såg Aktuellt och tittade lite på valsnacket innan jag försjönk tio minuter i en deckare av Peter Robinson sedan ZZZZZZZZZZZZ.

Långe Erik - fredag 2010-09-17
På Ekerum GK finns två banor, som båda har namn efter fyrarna på Öland - Långe Erik och Långe Jan.
Och de var faktiskt ganska långa, uppåt 6000 meter båda två.

Vi hade starttid klockan 0920 så efter en rejäl frukost med två ägg, franskbrödbullar, prinskorv, köttbullar, äggstanning, wienerbröd, våffla med sylt och grädde samt kaffe var det dags att leta upp första tee.

Precis som vädergubbarna utlovat eller hotat med, så blåste det rejält från väster. På Långe Erik fanns det en massa vattenhinder, vilket är det värsta jag vet. Vädret var i övrigt fint med blandat sol och lite moln. Vi gick också själva, och det var ingen som jagade på och vi behövde inte heller vänta på framförvarande boll.
Banan var i fint skick och hade enormt stora och snabba greener, även dessa i fint skick.

Eftersom vi blev klara redan vid 13-tiden hade vi lite tid på eftermiddagen. Vi åkte därför till Borgholm och köpte kaffe, lite ost, kex och några bakelser. De senare tog vi med oss till Gårdeby, på östra Öland, där vi

hälsade på hos våra kompisar Anki och Uri. Anki arbetade men Uri var hemma och hade fullt sjå med att planera och förbereda för skördefesten i oktober.

Skördefesten är en stor händelse på Öland, något i stil med konstrundan i Skåne. Det påstås att det kommer

250000 besökare till Öland under dessa dagar.

Både Anki och Uri är intresserade av konst av olika slag som glas, keramik, tavlor och textil och känner flera av alla de konstnärer som bor på ön. Tillsammans med dessa ska de nu arrangera några installationer och andra konstigheter i sin trädgård. Här ska det bjudas på glywein och kaffe när folk går och studerar alla saker som finns utplacerade i trädgården. Massor av levande ljus ska utplaceras överallt. Naturligtvis förmodar man också att sälja en del saker. Bland annat har Anki och hennes dotter köpt en mängd handgjorda armband och textilier av lokalbefolkningen, på sina hjälpresor till Guatemala.

Hos Uri stannde vi bara någon timme eftersom jag ville hem och titta på golfen från Österrike, där Alexander Norén och Pelle Edberg låg bra till.

När jag tittade på TV tog min hustru ett glas rött och åt lite ost.

Middagen på kvällen var bättre än gårdagens. Förrätten bestod av grov macka med gubbröra och huvudrätten av fläskfilét. Borden stod tätt i restaurangen så det blev mycket prat om golf i allmänhet och banorna i synnerhet, mellan borden.

Det blev tidigt sänggående även denna dag så klockan 2230 sov vi båda två.

Långe Jan - fredag 2010-09-18

Något senare start idag - klockan 09:50. Laddade med motsvarande frukost, som dagen innan, var vi i god tid vid första tee. Vi hann till och med putta och chippa en kvart innan det var dags. Alla tider var bokade, så det fanns massor av folk på banan. Det visade sig också att vi idag skule spela med ett annat par. Det var två finländare, som dock kunde konversera ganska bra på svenska, trots att mannen hade både hörapparat och svårt att förstå vår skånska. Han var 70 år, spelade på hcp 12 och han drev ut mig på nästan varje hål. Pinsamt! Hans hustrus swing, om den nu kan klassificeras som som swing överhuvudtaget, var något av det märkligaste jag sett någon gång. Den går helt enkelt inte att beskriva. Vi trodde hon var nybörjare, men påstod sig ha spelat golf i tjugo år. Men, konstigt nog träffade hon ibland bollen ganska bra och det är ju det som är hvudsaken.

Trots att Långe Jan var 100 meter längre än Långe Erik, så betraktades den som lättare. Det berodde kanske på att det inte fanns så mycket vatten här. Jag fick två slag mindre här än på Långe Erik.

Personligen tyckte jag bättre om denna banan. Det fanns visserligen några par femmor som lågt runt 500 meter och upp till 534 meter och även några par fyra runt 380 meter, vilket är väl långt för mig. Men eftersom två av par treorna var under 130 och några överkomliga par fyror runt 300 meter, så tyckte jag att det var OK. Det är ganska tråkigt när alla par treorna är omkring 165 eller par fyror som är 375 eftersom, åtminstone jag har svårt att nå 375 meters hål om jag inte chansar vilt med en träklubba på andraslaget.

Idag kändes det mycket bättre i kroppen än igår. Timingen kändes bra och jag slog, i mitt tycke, många bra slag. Trots det så blev det 101 slag (över hundra är trist) och bara 24 poäng. Men inte nog med att det blåste upp till 17 sekund meter. Under de sista fyra hålen kombinerades blåsten med häftigt regn, vilket inte gjorde det lättare. Något måste man ju skylla på. En del, lite klenare personer, bröt rundan och gick till klubbhuset. Sådana människor kan inte betraktas som entusiaster, eller?

Våta och trötta, efter dagens strapatser, tog vi farväl av våra finska vänner, packade in grejerna i bilen och körde hem.

Men totalt sett var det en mycket trevlig liten minisemester.