Undrar om jag får ihop vår Morgan igen

Ska man vara fin får man lida pin... 2014-01-03/4
...heter det ju. Och, lida pin får jag nog säga att jag fått göra de senaste dagarna i garaget. Kanske inte så mycket kroppsligen men desto mer mentalt.
Som jag skrev i en blog förra månaden, är min avsikt att snygga upp utseendet på instrumentbrädan i vår Morgan Roadster. Det är framförallt tre saker som jag vill ändra på.

Plåt och plast.

Det första är att byta ut den tråkiga infällda s k switch panel med fyra tryckknappar i plast som reglerar fläkt, bakre dimljus, framrutevärme och varningsljus.

Mer klassisk.

Denna kommer jag att ersätta med en lite snyggare variant, som jag köper från MK Holztechnik i Mannheim i Tyskland. För att Matthias, som ägaren av MK Holztechnik heter, ska kunna få till samma nyans på träet som på resten av instrumentpanelen, så vill han att jag ska skicka ner handskfacksluckan.

Nuvarande längst fram, de jag ska byta till längst bak.

En annan sak som jag vill byta ut är de s k steering stalks, de spakar som sitter vid ratten och som man använder till ljus, blinker och lite annat. De nuvarande härstammar tydligen från Land Rover och är stora, klumpiga plastspakar.

Sist men inte minst gäller det the steering cowl. Jag är verkligen inte den ende som tycker originalversionen är väldigt ful varför också väldigt många har bytt ut den mot andra varianter.
Dels har MK en rostfri, smäckrare sak, men det innebär då att jag måste göra ingrepp i hörnen på instrumentpanelen. Och det vill jag inte.

Riktigt, riktigt plastig!

Istället tänker jag skicka min nuvarande till Melvyn Rutter i UK i utbyte mot en som är klädd i samma läder, som jag har i resten av bilen, s k Yarwood Red leather.
Denna var också det första jag, under stor möda, plockade av. Eftersom det inte finns någon verkstadshandbok till Morgan, har man heller ingen aning om hur man ska gå tillväga. Men, med lite frågor på det internationella Morganforumet, www.talkmorgan.com så brukar man alltid få svar som hjälper. Övre delen kunde jag ta av med milt våld genom att pressa ihop den och dra den uppåt. Underdelen är fäst med tre skruvar, som sitter en bit in och som är omöjliga att se. Med olika typer av skruvmejslar prövade jag mig fram men tyckte inte att någon passade. En fråga på TM gav svaret att det var en stjärnmejsel som skulle användas och efter mycket skruvande, lirkande och irritation så fick jag slutligen av den. Även om jag är medveten om att jag är en teknisk idiot, så var ju det här ganska löjligt.

För att byta ut de övriga sakerna så måste nuvarande prylar skickas ner till MK för konvertering. Tanken var egentligen att låta Steve Pike och hans mannar på English Car Care göra hela jobbet, men jag tyckte att jag åtminstone kunde prova med att försöka själv, så långt det nu gick.

Motolitaratten avtagen.

Nästa steg var därför att ta av ratten, vilket var väldigt lätt då den endast är fäst med nio små bultar runt kransen. Signalhornsknappen hade inge skruvar så jag undrade hur jag skulle få av denna. Mellan signalhornsknappen och rattbossen i aluminium finns dock en liten smal springa och när jag började bända lite lätt med en tunneggad skruvmejsel så fick jag loss även denna, då den bara var pressad på.

Sladden som sticker ut är till släpkontakten till tutan.

När signalhornsknappen var av kom jag åt den bult som sitter på rattstången och som måste lossas några varv för att göra det möjligt att dra av rattbossen som sitter på splines på rattstången.
Nu behövdes det en avdragare och min egen passade inte. Snabbt hem till bilkompisen Heine, vars garage innehåller både det som behövs och det man kanske kan undvara. Tillbaka i garaget satte jag upp avdragaren och, efter råd från Heine, värmde aluminiumbossen med en värmluftspistol. När jag spänt avdragaren tillräckligt och bossen var varm så slog jag ett slag med en hammare på änden avdragaren varefter bossen lossnade från sina splines. Jag lyckades alltså också med detta!

Nu skulle detta av.

Uppmuntrad av mina framgångar så här långt, utan skador varken på mig själv eller bilen kastade jag mig så över själva enheten med blinkerspakarna.  Det visade sig vara ganska enkelt då jag, efter lite lirkande, kunde dra den av rattstången och sedan dra av av några multiconnektorer för elektroniken.

Sådant här skrämmer mig verkligen.

Men, nu återstod, i mina ögon, det mest utmanande, nämligen att ta av instrumenpanelen för att komma åt den switch control unit, som också den skall skickas till Tyskland för konvertering. Det blev flera mail till Matthias i Tyskland där jag bad om hjälp med råd och bilder för att veta vad det var jag skulle plocka av och hur det såg ut. Själva instrumentpanelen var det inga problem med, bara fyra skruvar sedan kunde jag fälla fram den. Men när jag såg mängden av sladdar och kontakter så var jag på väg att dra mig ur. Men, efter lite funderande i min tänkarstol i garaget, så ansåg jag det var fegt att inte försöka ge mig på även detta.

Här ligger den lille rackaren.

Det finns inte mycket plats varken för fingrar eller verktyg i detta virvarr av komponenter. Jag lyckades emellertid identifiera vad som skulle tas bort och efter fem skruvar och bortkopplandet av några multiconnectorer så lyckad jag till slut även med detta.
Nu har jag plockat av alla grejer som Matthias bett mig om och kan skicka ner dem under nästa vecka. En till två veckor senare kommer jag att få tillbaka de artiklar som jag beställt och som sedan ska monteras igen.
Men, det säger jag er, det kommer definitivt inte att göras av mig. Det jobbet överlåter jag till Steve och hans mannar. English Car Care i Löddeköpinge har faktiskt också blivit ackrediterade för service och reparationer av Morgans av den svenska maindealern Classics and Sports Cars i Vetlanda.

Känns tryggt att veta!