Bra väder för bilträff

Solsken i Löddeköpinge 2014-05-20
Motorträffarna i Hög hade tagit sin början redan två veckor tidigare, men besöksantalet var då väldigt litet eftersom vädret var kallt och ruggigt. Tisdagen den 20:e maj var det däremot ett fantastiskt sommarväder och jag visste att det skulle komma massor av folk.

Efter någon timme var det helt fullt.

Av den anledningen åkte jag dit redan kvart över fem. Då kunde jag dels få en bra plats, så att jag kan köra hem när jag vill, och dels fick jag möjlighet att hänga längs infarten och kolla alla ankommande bilar och mc.

Främre paret har en +8, det bakre en 4/4. Den är 50 år äldre än vår, men ser i princip likadan ut.

De första jag träffade på var två par som är Morganfreaks precis som jag är.

Tja, kanske inte så pjåkig den heller, men inte är det en Morgan.

Och, komforten är möjligen något bättre än i en Morgan.

Men, en del nöjer sig inte med EN öppen bil, varför +8-ägarna valde att köra Jaguar den här dagen. Som vanligt, när folk som har fordon av samma märke, så blev det en hel del snack hit och dit. Det är ju faktiskt en av anledningarna att man åker till sådana här ställen. För att träffa likasinnade.

Mycket engelskt förstås.

På träffen i Hög hör det till ordningen att alla europeiska bilar parkerar till vänster medan USA-bilarna placeras på den högra parkeringsplatsen. Det är väl också den stora variationen av fordon som gör det intressant att gå runt och titta och snacka med ägarna. För även om jag är väldigt förtjust i vår Morgan, så blir det ganska enahanda att gå omkring och glo på 200 likadana bilar.

Lamborghini Diablo.

"Hårig" Rod.

En Rod, som de förmodligen såg ut när rodbyggandet började på 50-talet.

Några danska besökare som får representera de tusentals MC-åkare som brukar komma.

När jag stod och hängde vi infarten till Vikingabyn passerade en mängd väldigt olika fordon revy framför mig.

Det är inne att ha en bil som ser sliten ut...

...lika väl som det är populärt att visa upp sin renovering.

De fordon som kommer till träffen kan vara i väldigt olika skick. Vissa är helt orenoverade medan andra ser ut som om de just hämtats ut från skylten. En trend, framförallt kanske bland USA-bilarna, är att fordonet ska ha en tydlig patina, medan allt mekaniskt ofta är helt nytt.

Bernhard

Ibland dyker det också upp lite udda fordon och denna gången fanns det en bil, som såg ut att vara från 20-30-talet, men som visade sig vara någon form av replica. Det är möjligt att jag har bristande kunskaper, men vem har hört talas om en Bernhard?

Är detta starten på en framtida autojumble?

Det gjordes fina affärer både när det gällde att sälja sillamackor, kaffe, bullar och glass. Köerna till alla stånden var upp till 25 meter långa, nästan hela tiden. Utöver dessa fanns det också ytterligare en "nasare", som bjöd ut kuddar till framförallt USA-bilägarna.

Porsche GT, som ser tuff ut med dubbla avgaspipor, var det sista jag fotade innan jag åkte hem.

Jag beställde min sillamacka i Peggys fiskstånd innan köerna hade vuxit sig alltför långa. Mätt och belåten kunde jag sedan ägan mig åt att titta på alla bilar och inte minst prata med alla de jag känner, som brukar komma dit. Men efter några timmar så räcker det. Man blir mätt på allt och då är det dags att åka tillbaka hem.
Lagom är alltid bäst!