Europatourgolf på Vasatorp

Funktionär och åskådare - 214-09-04/06
Egentligen hade jag inte anmält mig som funktionär när LET:s Helsingborg Open skulle spelas på Vasatorps Tournament Course. Men, några dagar innan tävlingen träffade jag Christer Naxén på klubben. Christer var den som fått ansvaret att organisera och fördela arbetet för fler än hundra funktionärer. Han berättade då att han saknade en funktionär på fredagen och undrade om jag kunde ställa upp. Eftersom jag skulle få köra golfbil hela dagen, så tackade jag ja.

Gott om sponsortält där man erbjöds både det ena och det andra.

Jag ville dock själv titta på lite golf också så redan på torsdag morgon fanns jag på klubben kl 0900.
När jag gått den långa vägen från parkeringsplatsen och kom in på klubbhusområdet mötte jag Christer. Han berättade att det blivit ett missförstånd och att den kille som skulle jobba idag hade missuppfattat och trodde det var på fredagen. Kunde jag ställa upp idag istället?

Fordonen till våra spelartransporter.

Visst, det var väl OK. Han körde sedan upp mig till nians green (spelades som hål 18 under tävlingen), där jag blev tilldelad en golfbil. Under torsdag-fredag startar man spelarna både från hål ett och hål tio. När spelarna som startat på hål tio spelat sina första nio hål har det en ganska lång väg från den greenen till ettans tee. För att snabba på spelet var det därför vår uppgift att köra spelare och deras caddie från artonde (egentligen nian) till utslaget på ettan. Detta var ett ganska trevligt uppdrag för jag fick köra bland andra Laura Davies och Camilla Lennarth och deras caddies. Med Camilla talade jag bland annat om hennes pojkvän Kristoffer Broberg, som just då spelade en tävling i Schweiz. Tyvärr, till skillnad från Camilla, klarade han inte cuten där.

Fanny Suneson

Utöver en massa mer eller mindre kända golfspelare så såg jag också den forna storcaddien stå och prata i sin mobil. Vet inte vad hon gör nu, men det har talats om att hon varit någon form av rådgivare till tyske Martin Kaymer. Hon lär ha en massa kloka råd att dela med sig av, antar jag.

Trish Johnson från England.

Vårt första arbetspass var mellan tio och halv ett på förmiddagen. Efter en god funktionärslunch så hade vi ledigt fram till halv tre. Den tiden utnyttjade jag för att kolla lite på övningsfältet där flera stora namn stod och tränade.

Caroline slår drives under uppsikt av Johan.

En bit därifrån hittade jag Caroline Hedwall, från Barsebäck, som var på drivingrangen tillsammans med sin tränare Johan Andersson. När jag var medlem på Söderåsen var även Johan det. Sedan spelade han några år på touren och arbetar nu som golftränare på Barsebäck G&CC.

Laura Davies England, Beth Allen USA och Gwladys Nocera Frankrike
väntar på att slå ut på det andra hålet.

Under de lediga timmarna hade jag tillgång till golfbilen så jag utnyttjade den för att köra runt på banan och titta på en hel del av de tävlande. Att stå precis bakom spelarna när de slår ut med sina drives är ganska häftigt. Små späda varelser, som flera av dem är, skickar iväg bollarna hur långt som helst.

Åttonde hålet på TC.

Det åttonde hålet är en kort par fyra och även ett av mina tre skräckhål på Tournament Course. Anledningen är att det är vatten längs hela vänster sidan. Om jag väl klarar mig torrskodd på utslaget så är det inte ovanligt att inspelet in till greenen, som lutar mot vattnet, gör att bollen hamnar i vattnet i alla fall. Här gjorde Laure eagle, alltså slog bollen i koppen på två slag, både på torsdagen och fredagen. Det är vasst!
När mitt arbetspass var slut, lite efter fem på eftermiddagen, så hade jag fortfarande tillgång till golfbilen. Det blev under dagen ganska kallt och på varje hål fanns det en funktionär, som fick resultaten av spelarna när de spelat klart det aktuella hålet. Resultaten rapporterades vidare till leaderborden vid klubbhusområdet med hjälp av iPads. När den sista bollen passerat några hål, längst bort på banan, åkte jag ut med golfbilen och frågade om de ville ha skjuts tillbaka till klubbhuset. Det var flera frusna personer, som tacksamt tog emot mitt erbjudande.

På fredagen, då jag egentligen skulle vara funktionär, åkte jag till klubben igen. Nu för att få gå runt och titta på bra golf. Men, när Christer återigen fick se mig så bad han mig att vara funktionär igen. Dagens uppdrag var inte lika "glamoröst" som gårdagens. Jag skulle följa en boll en hel runda för att, utrustad med en skylt med "silence" på, hålla upp densamma när spelarna skulle slå sina slag eller putta på greenerna. Jag följde bollen med Karin Sjödin vilket var ganska trevligt det också, även om det var lite mer påfrestande.

Det blev lördag och idag skulle jag inte utföra något arbete. Eva, som arbetat tidigare i veckan, ville emellertid till Vasatorp och titta på golf och jag var inte nödbedd. Det var en fin dag och i min "rygga" hade jag både kaffe och wienerbröd.

Caroline går med bestämda steg.

Vi gick ut på banan och slog oss ner på lämpliga platser, där vi kunde följa spelet på flera hål. Bland annat fick vi se Caroline Hedwall, på nära håll på det tredje hålet.
Vid lunchtid knallade vi upp till klubbhusområdet. Här fanns bland andra Per i Viken, som erbjöd goda stekta korvar av olika slag. När vi satt och inmundigade vår mat kom en gammal kollega fram och började prata. Han heter Johan Rääf och arbetar som AD på Pyramid reklambyrå.

En hel del folk på läktaren, vid sista hålet, som fick se Laura Davies.

Pyramid var också en av huvudsponsorerna och hade ett av de fyra VIP-tälten intill artonde green. Johan tyckte att vi kunde komma dit för att dricka kaffe och äta kanelbulle. Det sade vi inte nej till. Här satt vi sedan till långt fram på eftermiddagen innan vi tog den långa promenaden tillbaka till parkeringsplatsen, för att köra hem.

Tre dagar på golfbanan utan att spela själv, så nog blev man sugen!