Förberedelser för Morganmötet på Öland

Bättre strömlös än rådlös - 2019-05-22
Morganklubbens årsmöte skulle avhållas på Öland den 24-26 Maj. Tillsammans med Anita och Ola från Bjärred skulle vi köra iväg tillsammans på fredagen vid tiotiden. Lite åtgärd före körning är det lika bra att göra i god tid, så jag tyckte det var en god idé att tanka upp vår Morgan med Shell 98 Super. Ja, jag brukar skämma bort Mr Brum med högoktanig soppa.

För en gångs skull verkade han lite seg när jag startade. Visserligen hade jag inte haft igång batteriladdaren sedan senaste turen, men det var bara tio dagar sedan. Batteriet är förvisso femton år gammalt, men har fungerat bra under alla år. För att ladda upp batteriet körde jag därför en liten extrarunda innan jag kom till macken. När jag tankat klart och skulle köra därifrån hände ingenting när jag vred om startnyckeln. Öken!

I väntan på assistans.

Där stod jag och visste ingen råd. Men, i nödens stund är hjälpen som närmast, heter det ju. Vem rullar in på parkeringen om inte min namne Kenneth Nilsson, som är en av mekanikerna hos English Car Care, den verkstad som servar Mr Brum. Han skulle äta lunch på Lucys Café och jag frågade om han möjligtvis hade startkablar i sin Rover. Nix, blev svaret. Jag frågade då ödmjukt om han skulle kunna hjälpa mig att få igång min bil om jag fixade startkablar. Jodå, så snart han ätit sin lunch skulle han kunna tänka sig det.
Macken ligger bara ett par hundra meter från vår bostad, så jag knallade hem och hämtade mina startkablar, som finns i garaget. När vi fick igång bilen igen så lovade Kenneth och kolla runt var man skulle kunna få tag i ett batteri som passade i min bil. Under tiden körde jag hem och stallade in Mr Brum i garaget.

Litet och nätt, men tungt.

I vår tidigare Morgan, en +4 från 1959, var batteriet placerat längst bak, under lastutrymmet längst nere på ramen. Om detta berodde på att få bättre viktfördelning vet jag inte, men det var alltid väldigt bökigt att komma åt och plocka bort eller ladda batteriet. Men, i vår nuvarande Roadster från 2004 så sitter, gud ske lov, batteriet fram på höger sida under huven och är väldigt lättåtkomligt. Det konstiga är att på Olas Roadster, som är två år nyare än vår, så sitter batterierna på samma ställe som i min tidigare Morgan.

Någon timme senare ringde jag Kenneth på English Car Care för att höra om han hittat något batteri. Han hade ringt alla sin kontakter, men hade tyvärr inte fått något napp. Nu började jag bli lite nervös, vi skulle ju åka iväg om två dagar. Jag fick börja leta själv. Det finns fyra andra Roadsters  från 2004 i klubbens matrikel, så jag började att ringa runt till ägarna till dessa. Hade någon möjligtvis bytt batteri på sin bil och, i så fall, var hade han fått tag i det. Dessa batterier är lite speciella eftersom de är förhållandevis små och sitter i en hållare, som inte tillåter några större avvikelser på storleken.
Som tur var så hade den siste jag ringde, en kille i Tierp, en bil som hade ett nytt batteri när han köpte den begagnad för några år sedan. Inte nog med det, han hade också kvar fakturan, som den tidigare ägaren hade lämnat med när han sålde bilen. Batteriet hade köpts från ett företag som heter Batteribolaget. Jag googlade på företagsnamnet och kunde konstatera att de hade sitt huvudkontor i Malmö. Snabbt som blixten ringde jag dit och fick tag i en kille som heter Micke. Han var mycket hjälpsam och efter lite utbyte av bilder via mobilen berättade han att han kunde fixa ett passande batteri från Danmark. Klockan var nu halv tre  och han var tvungen att beställa det före klockan tre om han skulle få hem det till dagen efter. Gör då det, sade jag.

Inte samma märke, men precis samma storlek som mitt gamla.

Dagen efter, på torsdagen, ringde jag och fick bekräftelse på att, mitt batteri och många andra, kommit från Danmark på morgonen. Jag körde direkt till Malmö och hämtade batteriet, glad i hågen men tretusen kronor fattigare.

Stötte på patrull igen!

Som framgår av bilden så finns det inga batteripoler monterade. Men eftersom det finns gängor vid polerna så var det nog bara att skruva av polskallarna på det gamla och montera dem på det nya. Men, så lätt var det naturligtvis inte. Den ena polskallen lyckades vi få av (Ola var och hjälpte mig, han är ju elektriker!), men den andra snurrade bara runt. Vi tog båda batterierna och körde ner till English Car Care, som ligger här i byn. Där jobbar en kille, som är en fena på allt som handlar om bilelektronik. Han är amerikan eller kanadensare och tyvärr har jag glömt vad han heter. Han tittade på batteriet och sade direkt att här skulle man köra ner en 5 mm insexnyckel i hålet på polskallen, som då lossade den bult som polskallen var fäst med.
Skönt med människor som vad vad de sysslar med!

Ola monterar det nya batteriet.

Sen var resten hur enkelt som helst. När vi kom tillbaka till garaget satte vi i det nya batteriet, som passade perfekt i hållaren. Nu var helgen räddad, även om det nog funkat med det gamla. Skulle Morganen vägra starta, när vi tagit en paus, så skulle den snart gå igång igen med en liten knuff.

Nu kunde vi se fram mot helgens evenemang med tillförsikt!