...när man kan vara ute - 2024-12-07
Det är lätt att man hamnar i läsfåtöljen eller tv-soffan under helgerna när det är grått och trist utomhus med en temperatur som ligger närma fryspunkten. Men det känns också lite fantasilöst att bara låta en ytterligare dag gå utan att aktivera sig. Som Eva säger ibland vid dylika tillfällen, "vi kan väl försöka att ta oss utanför 50-skyltarna idag". Precis som när vi ska ut i vår Morgan så bestämmer vi inte var vi ska bli av förrän vi satt oss i bilen. Idag bestämde vi oss för att köra upp till Ängelholm. Även om det är en sommarstad, så har den en hel del att erbjuda oss även vintertid. Dels brukar vi vid våra besök i Ängelholm titta in i Dormys outletbutik och inhandla något med golfanknytning, kanske bara några handskar eller piketröjor men ibland, ovanligt nog, ingenting alls. Nästa dragplåster i staden är Hembygdsparken. Förutom att det oftast finns tillgång till våfflor, korv eller glass så finns det också fina promenadstråk inne i djurparken.
Ingen trängsel denna gråtrista lördag.
De enda djur vi såg idag var de stora grisarna, som till och med de ansåg att vädret var trist och låg inne i sitt lilla svinstall och snarkade. Nej, alla rådjur och hjortar fanns naturligtvis också att betitta. Trots vädret kan jag konstatera att när jag väl kommit ur min bekvämlighetszon så är det väldigt skönt att komma ut och röra på sig. Ja, jag kan till och med känna en viss stolthet att jag trotsar elementen, som det denna lördag inte verkade vara många som gjorde.
Här finns mycket att se.
I Hembygdsparken finns också något som heter Pytteskogen. Det är ett område som är helt inriktat på barn. Här finns mycket kul för ungarna att både göra och titta på. Vi har själv tagit med våra barnbarn dit och de har verkligen tyckt det var kul.
Här är tomten på väg ner i skorstenen.
Det här området utvecklas hela tiden och varje gång vi kommer dit så finns det nya grejer att titta på. Nu i juletider finns det till exempel en del nyheter med anknytning till tomtar och julklappar.
Där ser man, det visste jag inte.
Ojdå, då får nog pensionsåldern sänkas rejält.
För de vuxna är nog det roligaste att läsa alla de visdomsord av barn, som finns skrivna på små skyltar överallt i skogen. Utöver dessa bestämda åsikter från vår kommande generation så hittar man också skyltar med bild och text på en hel del fåglar, som lär finnas i området.
Alla båtar upptagna för säsongen.
När vi kommer ner till ån, så är det lätt att följa den och innan man vet ordet av så är man mitt inne i stan. Flanerandet längs ån är rogivande för en julstressad själ. Lugnt och stilla flyter den fram och småbarnsföräldrar matar änderna längs med stranden. På vägen in mot centrala Ängelholm och på andra sidan ån finns en småbåtshamn, nej hamn är det kanske inte men båtplatser för ganska många fritidsbåtar finns det i alla fall.
Nog ganska eftertraktade lägenheter i dessa husen.
När vi passerar alla de flerfamiljshus, som ligger med utmärkt läge längs ån, verkar det som om Eva anser att vi gått tillräckligt många steg för att hon ska vara nöjd. Vi går upp mellan husen och längs gatorna tillbaka till vår bil på Hembygdsparkens parkering.
Tycker vi var värda det!
En tredje anledning att köra till Ängelholm är att vi får möjlighet att göra ett besök på Nisses Konditori. Det är ett anrikt ställe och anses vara värt en omväg. Det är dit vi styr kosan nu för att belöna oss med en rejäl fika för att fylla på det enorma kaloritapp, som blivit resultatet av vår promenad.
Lite ljus i ögonen blev det nog trots gråvädret!
