tisdag 22 november 2022

Min relation med Telia har upphört...

...istället har jag inlett ett förhållande med allente - 2022-11-15

Den sista dagen i september försvann, helt plötsligt, fem kanaler från Telias tablå, inte minst Viasat Golf som i mina ögon var den viktigaste. Att många Teliakunder var irriterade märktes, inte minst på den lokala facebookgruppen Löddekoll, där även jag gick in och beklagade mig. Anledningen till att dessa fem kanaler tagits bort berodde på att Telia inte kommit överens med Viasat, som "äger" dessa kanaler, om villkoren för det fortsatta samarbetet.

Nu är det inte bara Telia som är dom enda som kan leverera TV-tjänster och konkurrensen verkar vara hård. Men lite trist ändå att byta leverantör, som i en del fall brukar innebära en hel del initialt strul. Vi har varit väldigt nöjda med Telia så här långt, både vad gäller tjänster och support, men kan de inte leverera det vi vill så finns det bara en väg att gå.

Några golfkompisar i Viken var i samma situation och funderade på att gå över till allente, som är en sammanslagning av Viasat och Kanal Digital. Vid ett besök hos dem kollade vi lite mer vad allente hade att erbjuda och bland annat vilka omdömen företaget fått av sina kunder. Det var faktiskt skrämmande läsning, då väldigt många var missnöjda med framförallt supporten och varnade för företaget. Men efter att ha gjort motsvarande titt på andra företag som Tele2, Telenor, Telia m fl, så fick de ungefär samma negativa omdöme som allente fick. Det är väl så att är man irriterad och förbannad när man ringer supporten, så har nog de flesta av oss en lite taskig attityd som oftast leder till en dålig dialog. Är man nöjd, vilket man som kund egentligen alltid förväntar sig att vara, oavsett vilken produkt som köps, så går man sällan ut och skriver om det på facebook.

Våra kompisar beslutade att ge allente en chans och återkom några dagar senare och berättade att de blivit inkopplade och att allt verkade fungera bra. Då tyckte jag att vi också kunde göra detsamma. Min hustru Eva, var däremot tveksam. Vi hade för flera år sedan nappat på något erbjudande, som skulle minska vår månadskostnad med x antal kronor. När vi fick reda på konsekvenserna, med andra mailadresser med mera, så kunde vi efter en del strul, häva avtalet och behålla vår leverantör.

Men, jag stod på mig, att missa flera stora golftävlingar, nu i slutet av säsongen, det villa jag inte. Eva sade "OK, men du får själv ta smällen om det blir problem". Jag kontaktade allente för att bli kund. De bad mig uppge adressen var jag bodde och undrade om det gällde parabol eller fiber. Eftersom vi haft fiber i flera år, så borde det vara enkelt att komma igång. Men det var det inte. När vi installerade fiber för sex år sedan, så var det ett nät som en lokal entreprenör, TV-Net, under flera år dragit fram här i Löddeköpinge. För några år sedan såldes TV-Net till just Telia, vilket inledningsvis kändes lite tryggare. Men, när jag talade med Telias support så fick jag reda på att de inte upplät sitt (vårt lokala) fibernät till någon annan aktör.

För att komma runt problemet var jag tvungen att skaffa en parabol. Jag såg framför mig ett stort runt beläte, som både var tungt och dyrt, både själva antennen och uppsättningen. Det var jag inte speciellt intresserad av. Men så, en morgon när jag var på gymmet, berättade han som har hand om det att han själv hade en parabol, som var väldigt liten, fyrkantig och helt platt. Inte nog med det, han visade också på sin iPad, att allente hade ett erbjudande till nya kunder, där både parabol, uppsättning och anslutning till allentes program ingick.

Nu var det inget snack, klart att jag skulle utnyttja detta erbjudande. Efter ett telefonsamtal med allente, där jag beställde paket Standard samt Viasat Golf, så dröjde det bara till dagen efter tills jag fick ett annat samtal från företaget som skulle installera alltsammans, och fick frågan om de kunde komma dagen efter. Och mycket riktigt, prick klockan 1400 dagen efter ringde Robban från Antennexperten i Ängelholm (www.antennexperten.se) på dörren. Den mannen visste verkligen vad han sysslade med och inledde med att fråga om jag ville ha uppsatt en parabol eller använda nätet. "För du har väl en router?" sade han. Att slippa ha en parabol, som kanske skulle ändra riktning i hård blåst eller bli skadad på något sätt, tyckte jag var toppen.

Det nog knappt en halv timme innan allt var färdigt. Robban gav mig också en kortare introduktion hur fjärrkontrollerna fungerade och hur man använde de olika inställningarna. En sådan kille vill man gärna ha som kontakt, om det skulle bli någon form av problem i framtiden. Jag frågade också om detta och vad det i så fall kostade. Han berättade då att, oavsett var kunden befann sig, inom deras "revir", så kostade framkörningen 200:-. Konsultarvodet därefter var ca 1000:- per timme och de flesta närverks- eller andra problem med TV eller bredband brukade de fixa inom en timme.

Jag har nu använt allente under en veckas tid och hittills har allt fungerar klanderfritt. Och, även supporten, som fått mycket kritik på nätet, har jag haft anledning att kontakta. Bemötandet jag fick av flickan, som tog mitt samtal, är absolut inget jag kan klaga på, tvärtom. Jag kanske hade tur!

Avslutningsvis måste jag berätta att när jag ringde Telia för att säga upp vårt TV-abonnemang, fick jag frågan om varför jag vill säga upp avtalet. Jag förklarade hur det var och tjejen jag talade med hade stor förståelse för detta. Jag berättade också att jag för övrigt var nöjd med både Telia och deras tjänster och inte hade några hard feelings. Det gillade hon nog att höra, för "som lite plåster på såren" och att jag varit en trogen kund, sänkte hon kostnaden för vårt bredband med hundra kronor per månad ett är framåt.

Än så länge är jag en nöjd kund både till Telia och allente!



söndag 6 november 2022

Förra helgen...

 ...hälsade vi på hos British Auto i Lerum - 2022-10-29

Nej, vi körde inte våra Morgans den här gången. Med tanke på både avståndet och årstiden valde vi att åka lite bekvämare i vår ganska nyinköpta hybridbil. Förslaget till resan fick Eva och jag från Louis och Gert, två av våra Morgankompisar från Bjärred. Det visade sig nämligen att British Auto hade bjudit in medlemmarna i Morganklubben till en träff i deras fina lokaler.

                             Så här glada verkade Eva och Louis vara när vi slutligen kom fram.

Träffen började klockan elva och skulle hålla på fram till klockan fem på eftermiddagen. Vi lämnade därför Löddeköpinge vid tiotiden på lördagen, för att i lugnt tempo, med några kortare pauser för fika,  hinna fram till Lerum vid lagom tid efter lunch.

                                                                 Här var det lyxigt värre!

British Auto har verkligen ett imponerande showroom, som inhyser massor av Morgans, både nya och begagnade, men också andra märken med sitt ursprung i England. I lokalen hade det dukats upp ett antal långbord, som redan var fullsatta när vi anlände. Träffen var verkligen välbesökt, men trots många Morganentusiaster på plats, så var det inte så värst många vi kände igen. Lerum tillhör ju West Center varför det naturligtvis var flest medlemmar härifrån.

                        Christer och Gert diskuterar vad som kan vara fel med Gerts Morgan.

Men Christer Håkansson fån Kalmar, som tillhör South Center, fanns dock på plats. Han är en riktig kändis i klubben och lär ha ägt upp emot trettio Morgans. En av hans tidigare bilar, en +8 årsmodell 2000, köpte Gert av honom för sexton år sedan. Tyvärr så står den för närvarande hos English Car Care i Löddeköpinge, då den har ett svårdiagnostiserat fel i styrboxen. Det är förmodligen därför Gert inte ser så glad ut på bilden.

                                    Vi tog plats i soffgruppen, då det var fullt vid långborden.

Innan vi mer noggrant gick omkring och inspekterade alla bilarna som fanns i hallen, fick vi ta för oss av både det ena och andra av det som British Auto undfägnade oss besökare med. I en hall intill deras showroom fanns det en streetfoodvagn som serverade fish and chips (vad annars?). Här erbjöds också både vin, öl och bubbelvatten, vilket uppskattades mycket. Efteråt serverades kaffe, te och massor av kakor.

                                                Färgen på en Morgan väljer du själv.

                                                Klart att även "kotten" ska ha en Morgan.

Efter mat och mycket prat med Christer och hans Carina, så var det tid för att närmare studera utbudet i bilhallen. Det fanns Morgans av olika modeller och färger, i prislägen från drygt 300.000 upp till över en miljon för de allra nyaste modellerna, Plus four och Plus six. De senaste åren har priserna på Morgans stigit till nivåer som, åtminstone jag tycker, blivit i princip oöverkomliga. Trots detta så säljs det nya Morgans, både tre- och fyrahjulingar, som aldrig förr. Och, har du trots priset fortfarande pengar över, så varför inte ge din lille son eller dotter en elektrifierad trehjuling, för endast 79.000 kronor?

                                            En fantastisk jacka, men smakar det så kostar det!

Hos British Auto fanns förutom bilar också en hel del annat att köpa, inte minst olika tillbehör till bilarna men också en hel del kläder som T-shirts, västar, mössor, handskar, skinnhuvor och den ultimata flygarjackan från Irvin i England. Själv har jag en nästan likadan, dock inte en Irvin, utan en från Petroff, som jag köpte för trettiofem år sedan för under tusenlappen.

                                                    "Big" Healeys bara stiger i pris.

                                                En Aston passerar man inte förbi oberörd!

Nästan alla bilar i hallen var av Märket Morgan, inte så konstigt då British Auto är svensk generalagent för märket. Men, det fanns också några andra ädlingar, nämligen en Austin Healey och en Aston Martin, båda med priser under 400.000 kronor. Visserligen, enligt ett avsnitt av Wheeler Dealers, så kallades denna modellen av Aston Martin lite respektlöst för "fattigmans Aston" då det till stora delar handlar om en Jaguar. Men trots detta så är det en underbar bil.

                                                        Tack och adjö för den här gången!

Efter ett antal timmars ätande, minglande och biltittande, så kände vi oss mätta och belåtna, både bad gäller mat och bilar. Vi tackade därför ägarna, Ann Hedström och Mats Johansson för träffen och deras gästfrihet och körde vidare i skymningen mot nästa mål på resan.

                                                                    Hällsnäs Herrgård.

Vi hade nämligen kommit överens om att resan inte enbart skulle gälla ett besök i Lerum utan utökas till att bli en minisemester. Det var längesedan vi unnade oss något sådan så därför hade Gert åtagit sig att leta upp ett lämpligt ställe för övernattning och en god middag. Hällsnäs Herrgård ligger idylliskt intill en sjö utanför Mölnlycke. Runt hela området finns det ett stort antal stugor som inrymmer hotellrummen. De är inte speciellt stora, men fullt utrustade med vad man förväntar sig av ett hotell med bra klass.

                            Mackmyras lager, där whiskyprovningen sker i glashuset på taket.

Innan den planerade middagen klockan 1900 så tog vi en promenad på ägorna. Det visade sig att Mackmyra har både ett lager och ett speciellt hus för whiskyprovningar på området. Det serverades också deras whisky i restaurangen, för de som hade råd. Priset per centiliter, beroende på kvalitet, varierade från 30 kronor till 75 kronor. Dyra droppar med andra ord. Vi valde istället att inleda kvällen i Gerts och Louis rum, där det bjöds på champagne och chokladpraliner, innan vi tog oss an kvällens middag.

                                                            Inte en krusning på sjön!

Efter en god natts sömn tog Eva och jag ännu en promenad på morgonen, innan vi skulle sätta i oss en rejäl frukost. Efter nästan en full english breakfast, kände vi oss reda att göra rätt för oss i receptionen, lasta in vårt bagage i bilen och så sakteliga dra oss vidare söderut. Vi valde att göra, ungefär som vi gör ibland när vi är ute med vår Morgans, att istället för att kasta oss ut på E6:an, leta upp de mindre vägarna söderut mot Falkenberg. Det gjorde vi rätt i, för vi passerade många små pittoreska samhällen som alla nästan bara bestod av villor byggda av trä.

                                            Perfekt golfväder och en hel del folk på klubben.

I närheten av Falkenberg såg vi en skylt som visade mot en golfbana. Det hade gått några timmar sedan vi åt frukost och vi kände att det skulle smaka med en kopp kaffe och kanske en macka och golfklubbar brukar vara bra ställen att käka på. Men, så besvikna vi blev när vi blev varse att restaurangen var stängd. Som medlemmar i Vasatorps GK är vi kanske bortskämda eftersom vår restaurang är öppen året runt. Och, det kan bero på att de får en massa lunchgäster från företagen som ligger i närheten, vilket förmodligen inte gäller för de klubbar som ligger lite längre från städerna.


Laxens Hus, ett säkert ställe.

Vi fick därför köra vidare med tomma magar. Det dröjde dock inte länge innan vi upptäckte skyltarna som visade vägen till Laxens Hus. Där har vi stannat och ätit många gånger och nu befarade vi att det skulle vara lika mycket folk som det brukar vara, med långa köer som följd. Men, så var inte fallet idag, visst var det gäster där, men inte på något sätt att det behövdes köas långa stunder, som vi varit med om flera gånger tidigare. Här åt vi var sin laxbakelse och drack kaffe till. Precis lagom för att orka med middag lite senare på kvällen. Från Halmstad och hem valde vi faktiskt att köra motorväg. Var sak har sin tid.

En trevlig helg med mersmak.