En eftermiddagstur med Morganen...

...till ett litet café på landet - 2018-09-05
Ola hade tydligen inte fått nog av Morgankörande ens efter vår sextiomilarunda till Småland i helgen. Precis hemkommen från onsdagens träning på gymet ringer Ola. "Det är fint väder, ska vi ta en liten tur?" Och, då jag själv haft tankar på att dra iväg någonstans med Morganen, så blev svaret självklar "gärna det!"

Jag tycker verkligen att den färgen är häftig.

En halv timme senare, när jag var i garaget och gjorde Mr brum redo för avfärd, så anlände Ola, för en gångs skull utan sin stora varma flygarjacka. Det var strax efter lunchtid och varken Ola eller jag hade fått oss något till livs sedan frukosten. Vi kom därför överens om att köra till ett litet ställe, som vi båda besökt tidigare.

Morganväg.

Jag tog täten och försökte komma ihåg så många mindre vägar som möjligt för att ta oss till målet.
Det är inte ofta som Ola botaniserar i de här krokarna, så han upptäckte nog en del trevliga utflyktsvägar på vår fyramilaresa.

Närmaste större ort heter Röstånga

Mysigt, inbjudande och pittoreskt.

Efter en dryg halvtimmes njutbar körning på glestrafikerade vägar kom vi så fram till Gryttinge. Det är en liten by på vägen mellan Eslöv och Röstånga där också Bialitt Cafe´ är beläget. Det är öppet alla dagar i veckan året runt, utom på vinterhalvåret då de har stängt på måndagar.

Inte direkt rock n´roll utan lugnt och fint.

Utbudet är kanske inte så stort, men fullt tillräckligt för en enkel lunch eller fika. Varmrätterna, om man nu kan kalla dem så, består av olika varianter av soppa. En annan varm variant, som både Ola och jag föll, för var en varm macka med ost och skinka samt kaffe. I samma veva beställde vi också var sin våffla med sylt och grädde, som vi ville bli serverade efter intagandet av mackan.

Lite info om SAAB-klubben.

I väntan på att vår enkla måltid skulle serveras så gick vi en liten runda inne i lokalerna. Det är verkligen betydligt större inomhus än man kan ana när man betraktar det utifrån. Inne i ett rum satt ett större sällskap och åt lunch. Det framkom också att SAAB-klubben brukade förlägga sina vecko- eller månadsträffar här året runt. Saabarna har ju tak och kan ju därför användas som hobbybil även under vintern.

Ola myser i solen, mätt och belåten.

Vi blev serverade våra varma mackor, som kan rekommenderas och strax därefter våra våfflor. De verkar ha ett extra stort våffeljärn då våfflan bestod av sex hjärtan istället för de jag är vana vid, som bara har fem. Faktiskt blev jag riktigt mätt efter att ha fått i mig allt.

Ola och jag satt väl kvar en halv timme och drack upp det sista av kaffet, samtidigt som vi funderade på om vi skulle åka en sväng på några dagar i Danmark under senare hälften av september. Förra året var det dock bedrövligt väder både sena september och hela oktober. Men, året innan körde Eva och jag årets sista tur med Morganen den 31:e oktober i perfekt väder.

Vi får vänta och se!