Köpte klubbor till Max på Ättekulla Golf

Ny golfträning - 2011-04-26
Tisdag igen och dags för ett nytt träningspass för mitt barnbarn Max på Höganäs GK. På vägen till Viken, där jag skulle hämta Max klockan 16:00, tog jag emellertid och besökte Ättekulla Golf (http://www.attekullagolf.se/) för att titta på golfklubbor till Max. Jodå, det fanns juniorset i olika storlekar, så det var bara att hitta en längd på klubborna, som passade Max.



Kompeltt set för en fin liten kille.

Lars visade tre olika golfset bestående av golfbag, en träklubba (metall naturligtvis) en kombinerad järnfem/järnsex, en kombinerad järnsju/järnåtta, en wedge och en putter. Ett av seten verkade vara perfekt, så det blev ytterligare ett köp hos min hovleverantör, när det gäller golfutrustning.


En nöjd Lars, som gillar när det är full rulle i butiken.

Det var kul att träffa Lars och Agneta igen och samtidigt upptäcka att det var fullt med folk i butiken. Det känns säkert skönt för dem efter flera månaders stiltje på grund av den ihärdiga vintern.

Agneta fullt upptagen med att montera
en fjärrstyrd elvagn till en kund.

När jag stod och väntade på att få betala, så var både Lars och Agneta väldigt upptagna med kunder, så Lars tyckte att jag kunde komma in och betala vid ett annat tillfälle.
Så det var bara att åka vidare. Det var lunchdags och jag skulle ha ett lunchmöte med min kollega Bo-Ingvar Svensson, som driver Landsbygdens Hus AB (http://www.landsbygdenshus.se/). Han hade tagit fram ett nytt huskoncept och ville diskutera text och bilder till en powerpointpresentation, som han ska använda vid möten med kommuner samt vid föredrag på Rotary och i motsvarande situationer. Efter intagande av bruna bönor med fläsk på Vasatorps Golfklubb körde vi ett idépass med kaffe på restaurangens uteservering.

Snart var det dags att hämta Max i Viken. Han hade till förra träningen visserligen fått tre nya klubbor av sin pappa Olof, men vid hans träning upptäckte jag snabbt att de var lite för långa för Max. Något som inte gör det lättare för en liten kille, som säkert växer ikapp dem med tiden. Max tog med sig sina tre klubbor i bilen när vi körde iväg. Vid framkomsten öppnade jag bagageluckan där både min och Max bag låg och han frågade varför det var två bagar i bilen. Jag berättade då att jag ville överraska honom med en lite för tidig födelsedagspresent (han fyller år i juli) och plockade fram hans bag till honom. Han öppnade dragkedjan och såg då de fem inplastade nya klubborna och ögonen tindrade på honom.



En stolt, liten blivande golfare.

Nu hade även han, precis som alla de andra barnen i gruppen, ett eget golfset.
För Max del var det här det tredje träningstillfället, som idag skulle handla om bunkerslag. Slag från bunkrar är svårt för oss som spelat länge och hur skulle det då upplevas av dessa småttingar?



Max får instruktioner av tränaren.

Hur som helst så fick den lilla gruppen tillbringa närmare en timme med att försöka få upp bollarna ur "gruslådan". Att det inte var lätt kunde jag konstatera, där jag satt och betraktade dem i en stol på klubbens altan. Av 25 försök så lyckades Max få upp tre eller fyra bollar och jag var nästan övertygad om att det här nog inte var så roligt.
När träningen var slut så sade jag till Max att "nu går vi till ranchen och slår några riktiga slag, för det här med bunkern var väl inte så kul." Men han tyckte inte alls att det hade varit tråkigt och berättade stolt att han lyckats slå upp flera bollar till greenen, som låg framför bunkern. En tålmodig kille, verkar det som.
Vi gick i alla fall till bollautomaten och pyntade i två tior och ett 40-tall bollar hamnade i hinken. Max fick sedan prova alla sina nya klubbor, inte minst den nye metallspoonen.



Kolla vilken swing han har!

Jag satte upp bollarna på en peg och Max fick skicka iväg dem så långt han kunde. Det gick ganska bra och efter ytterligare tre kvart var det dags att åka tillbaka hem till Viken, då Max pratade om golf och sina nya klubbor hela vägen.
Jag har fått mig berättat att det är mor-och farföräldrarnas privilegium att skämma bort sina barnbarn!