Morganen hos English Car Care

Redo för bilprovningen - 2011-04-07



Nyvaxad och fin för att blidka bilprovaren.

Ja, det trodde jag i alla fall. Visserligen har min Morgan, under ganska lång tid,varit lite seg att starta, men sprungit igång efter lite krusande. Men när jag var hemma och "besiktigade" Peters vedskjul, med min Morgan, så fick jag inte igång den igen. Den är visserligen väldigt lätt att få igång med en liten knuff, men Peter ansåg att vi skulle använda startkablar för att försöka utröna om det var batteriet det var fel på. Med hjälp av batteriet i hans Merca så fick vi med svårighet igång Moggen. Peter, som är ingenjör, menade då att det kanske var något fel på laddningen.



Min hovleverantör när jag har problem.

Efter mitt resonemang med Peter åkte jag direkt ner till Steve Pike och hans medarbetare på English Car Care, här i Löddeköpinge. Jag lät motorn vara igång när jag gick in, för att inte behöva starthjälp när jag körde därifrån. Bo Hansson, en av delägarna, följde med mig ut med ett instrument. Han kopplade detta till batteriet och bad mig varva upp till 3000 varv. Med hjälp av intrumentet kunde han konstatera att, trots högre varvtal, så laddades inte batteriet.
Vi gick tillbaka in i verkstaden för att se när de hade tid att kolla vad som var fel. Min tid hos bilprovningen var imorgon, den 8:e, men de kunde inte titta på min Morgan förrän tidigast på tisdagen, veckan efter.
Nu var goda råd dyra. Hur skulle jag göra. Skulle jag chansa att få igång Moggen morgonen därpå, jag skulle vara i Landskron på SBP klockan 0740, eller skulle jag köra dit med min Triumph TR2 istället. Trajjan hade jag ju inte rört sedan i höstas.



Snart är det vår tur.

Efter lite eftertanke på kvällen beslöt jag mig för att åka med min Triumph. Klockan 0700 knallade jag ut i garaget, vred på tändningsnyckeln, tryckte på START och mina kära gamla Trajja startade direkt.



Hon tyckte nog det var kul med en sådan här gammal bil.

Det är nog första gången det varit en tjej som skulle testa min bil. Stackarn var ju inte ens född den dag Triumphen tillverkades, och hon var inte van att behöva starta med en speciell startknapp. Men, hon verkade mycket intresserad av den här typen av fordon och frågade lite av varje under tiden som de olika kontrollerna gjordes.



Bromsar och lyse verkade vara OK.

Hon kommenterade inte de olika resultaten, men såg riktigt allvarlig ut, så jag undrade ju lite oroligt hur allting stod till med min bil.



Jag gillar close ups.

Även hjul och lager verkade också vara OK, så det mesta verkade ganska lugnt.



Hon tog en lång runda.

Efter alla kontroller så kör ju alltid bilprovaren en runda för att kolla tuta och bromsar och det gjorde också den här tjejen. Och, den här rundan verkade vara lite längre än den brukar vara, så hon gillade nog det hon gjorde.



Blankt papper!

När hon kom tillbaka så frågade hon om hon fick ta en bild på bilen. De brukade göra det när de fick besök av lite ovanligare fordon. Det nekade jag naturligtvis inte henne att göra. Tvärtom!
När jag startade hemfärden började det naturligtvis att regna. Det blåsta ganska bra, så att sätta upp sufletten var det inte tal om. Så länge jag kunde gasa på så var det ingen risk att jag skulle bli våt. Så jag gasade på!



Det för med sig en del jobb med att byta olja.

Väl hemma i garaget igen och positiv till sinnet eftersom jag hade fått blankt papper, så satte jag genast igång



Naturligtvis bytte jag kopparpackning även till tråget på Trajjan.

med att, först tvätta bilen, och sedan att tömma ut oljan, för att därefter fortsätta med det kleggiga jobbet med rundsmörjningen.


Man får ta lite i taget.

Nu är vaxningen, efter två dagars jobb (man ska inte stressa med sådant) klar och min Triumph är redo för vårens och sommarens utflykter.

Till Steve Pike med Moggen - 2011-04-12
Så blev det då tisdag och jag körde ner min Morgan till Steve och grabbarna. Redan samma dag ringde han och berättade att generatorn nog inte var riktigt frisk. Trist naturligtvis, men i et välutrustat garage, som mitt, finns alltid en nyrenoverad dito, ifall sådana här saker skulle uppstå. Jag körde stolt ner och lämnade den och Steve sade att han skulle återkomma, när det bytt generator. Ett sådant här jobb skulle jag faktiskt kunna klara av själv, men ibland blir det bara too much, med bilarna.



Min Morgan känner sig hemma bland alla sina engelska släktingar.

Dagen efter ringer Steve igen och kommer med ytterligare en tråkig nyhet. Det verkade också vara fel på startmotorn. Stön! Men i mitt välutrustade garage fanns det även en nyrenoverad startmotor på hyllan.
Det visade sig att anledningen till att Morganen varit svårstartad berodde på att en bussning, längst bak på startmotorn, försvunnit. Och, då gick det upp ett ljus för mig. Förra sommaren hittade jag nämligen en mässingsbussning på garageuppfarten och förstod att den tillhörde någon av mina bilar, men till vilken och var hade den suttit? Det är inte lätt att härleda var den kommit ifrån och samtidigt tycker jag det är konstig att det inte finns en spärr som ser till att den inte kan ramla ur.



Här vet de vad Lucas är för något.

Jag åkte ner med en nyrenoverad startmotor till English Car Care och frågade samtidigt vem som skulle kunna renovera den gamle. Jag fick rådet att åka till Automekano i Landskrona, vilket jag gjorde.
Jag lämnade startmotorn i onsdags och idag rinde de, när jag var på golfbanan, och berättade att den var klar. Snabb service,eller hur? De har bytt bendixdrev, gått igenom hela motorn samt blästrat och målat den.
Jag undrar vad det kostar!