Kort tripp till vårt grannland

Nytt marinmuséum i Helsingör - 2013-10-09
Jörgen, en av mina golfkompisar och även han nybliven fritidsforskare, ville att vi skulle turista en dag i Helsingör och bland annat besöka stadens nya Marinmuséum. Så blev det och vi bestämde att träffas på Knutpunkten i Helsingborg vid lunchtid.

Jörgen småfryser på fördäck.

Det var väldigt länge sedan jag "turade" vilket beror på att jag bor i Lödde, har brobizz och därmed utnyttjar bron när vi besöker Danmark. Vi steg på en av de äldre HH-Ferries, som sett sina bästa dagar, men som lugnt och metodiskt förde oss allt närmre Helsingör.

Här har nog hänt mycket under århundradena.

Det nya Marinmuséet, trodde vi.

När  man närmar sig Danmark så är slottet Kronborg alltid det första man ser. Men denna gången så fanns det faktiskt en annan byggnad, om än inte lika stor men ganska spektakulär, som konkurrerade om uppmärksamheten. När vi såg denna byggnad var vi övertygade om att det var just det nya Marinmuséet, som många talat om, men si där hade vi fel.

Visst ser det inbjudande ut.

Men innan färjan lade till beslöt vi oss att äta en bit och ta en promenad i den mysiga staden inna vi övergick till den mer kulturella verksamheten för dagen. Att vi inte åt lunch på färjan berodde på att vi inte ville kasta i oss maten under de tjugo minuter turen till Danmark tar.

Vi kunde betala med kort, men fick ingen pensionärsrabatt som när vi köpte färjebiljett.

Vi hittade snabbt ett ställe där man fick tre smörrebröd och en öl för 85 DKR. Det var väldigt spartanskt beträffande inredningen, men kändes också helt rätt. Trevlig personal och de äldre gubbar, äldre än oss alltså, som fanns i lokalen hade både snaps- och ölglas framför sig. Inte nog med det, alla hälsade också vänligt på oss när vi steg in. Några minuter senare inträder två svenska damer i 75- 80-årsåldern. De beställde också smörrebröde, men de nöjde sig inte bara med en öl utan båda ville även ha var sin snaps. Tveksamt om det hade gjort samma sak i Sverige vid lunchtid.

Dansk arkitektur.

Mätta och ganska belåtna kände vi oss nu mogna för att ta oss med apostlahästarna till det så omtalade muséet. Det var en bit att gå, då det ligger där varvet och den stora dockan låg förr. När vi kom fram så hittade vi bara en entré till ett bibliotek så vi fortsatte till en dörr längre borg och gick in där...

Ljust och ganska fräckt.

...men då kom vi rakt in i en restaurang. Konstigt tyckte vi och fortsatte längre in i lokalen, men hittade inget muséum. Till slut fick vi fråga en av bibliotekarierna, för det var just ett bibliotek som hela denna byggnad innehöll, vart vi skulle gå för att komma rätt.

Ganska oansenligt utifrån, inte ens en skylt.

Det visade sig att muséet låg helt under jord och att enrén låg bara en liten bit bort. När vi kommit in genom dörrarna så fick vi betala entréavgift. Som pensionist kostade det 90 DKR, annars 120.

Inledningen handlade om själva bygget.

Allting där inne var mycket speciellt, nästan inga raka vinklar och golf och trappor lutade. På väggarna, som bestod av upphängda skivor, visade rörliga bilder som ackompanjerades av olika ljud. Från vågor, från kanoneld, från olika röster etc.

Gångar och prång i det oändliga.

Överallt fanns det apparater, försedda med hörlurar, där man kunde starta en film om någonting.

Massor med fina modeller.

Under modellen exempel på bagage vid amerikaresor.

Naturligtvis fanns det massor av fartygsmodeller, både från 1500-talet och fram till våra dagar.
Den som har ett stort sjöfartsintresse kan nog tillbringa hur lång tid som helst. Det finns mängder av saker att titta på, att lyssna på och inte minst att läsa som t ex gamla logböcker och avmönstringsbesked etc.

Modernt.

Förmodligen kunde det hållas en hel del föredrag eller visas filmer i större format vilket framgick av en stor vacker hörsal, som vi passerade på vår rundvandring.

Säkert sju-åtta meter lång, men 400 meter i full skala.

Maffig!

När vi nästan trodde vi sett allt, så fortsatte gångarna bakom ett hörn. När vi närmade oss utgången hittade vi den största fartygsmodellen i hela byggnaden, nämligen det stora Maerskägda continerfartyget som passerade sundet för någon vecka sedan. Vet inte hur många containers den rymde men det måste var tusentals. Under modellen fanns exempel på vad som fraktades i dessa containers. Här fanns allt från mjuka gosedjur till torkad eller djupfryst fisk. Blev nästan irriterad när jag upptäckte så mycket onödigt som man fraktar över halva jordklotet med allt vad det innebär beträffande miljöpåverkan.

Efter en dryg timme tyckte vi att vi hade sett tillräckligt för att vara mer allmänt intresserade. Men muséet är definitivt värt ett besök av var och en.

Här verkar man behålla sina gamla, vackra hus i större utsträckning.

Nu tog vi en promenad genom de smala gatorna med de oftast gamla husen. Det finns massor av smågator att knalla omkring i och nästan i varje hus finns det en vin- och/eller spritbutik.

Kaffe och kaka med vispgrädde är ett obligatorium för mig.

Det var några timmar sedan vi hade ätit våra smörrebröd och eftersom vi inte tog kaffe på maten då så var vi kaffesugna nu. Det var en fin dag i oktober med en temperatur kring 15C, så när vi hittade ett café vid torget så slog vi oss ned där för att vila benen, som Jörgen sade.
En halvtimme senare gör vi ett snabbt besök i en vin-sprithandel för att utnyttja de lägre priserna i Danmark. Vid färjeläget upptäckte vi att vi vid hemresan skulle färdas med Aurora, som är av lite nyare datum en den tidigare färjan.

Vi var överens om att vi hade haft en intressant och trevlig dag, när vi skiljdes vi parkeringsgaraget.
85 spänn fattigare kunde jag lämna garaget med ett betalt parkeringskvitto.

Ingenting är gratis och tyvärr ingen pensionärsrabatt på parkeringen!